Människor på flykt från sina hemländer kommer till Sverige på olika sätt. Deras första kontakter med myndighets-Sverige kan vara med exempelvis gränspolisen, men det är till Migrationsverket de anvisas för att ansöka om asyl. Migrationsverket har ansökningsenheter i Stockholm, Göteborg och Malmö. I anslutning till ansökningsenheterna finns vad som kallas för ankomstboenden. Där får personerna bo till dess att de har registrerats som asylsökande. Processen ska i regel inte ta mer än högst ett par dagar, men vid stor inströmning kan det ta längre tid. Om det inte finns plats på ankomstboendena vid ansökningsenheterna, bussas de till slussboenden på andra platser i Sverige. De räknas också som ankomstboenden, ett sådant finns exempelvis i Flen.
Efter att ha registrerats av ansökningsenheten, räknas personen som asylsökande. Den asylsökande har rätt att bosätta sig var som helst i landet i väntan på beslut om uppehållstillstånd. Den som har släkt eller vänner att bo hos kan göra det. Den som inte kan ordna ett eget boende, får hjälp av Migrationsverket. Migrationsverket har både lägenhetsboenden och tillfälliga anläggningsboenden till förfogande. Lägenhetsboenden är att föredra eftersom det ger den asylsökande en mer "normal" boendesituation, med möjlighet att sköta exempelvis kosthållning på egen hand. Men Migrationsverket har inte lyckats teckna avtal om tillräckligt många lägenheter att erbjuda de asylsökande, varför tillfälliga anläggningsboenden som Mälarblick blir allt vanligare. Migrationsverket har hela landet som upptagningsområde, varenda sängplats är noterad i myndighetens system. Den asylsökande matchas mot ett boende i passande storlek någonstans i landet.
Efter att ha kommit till rätta i sitt boende tar asylprocessen vid. Först får den asylsökande träffa Migrationsverkets mottagningsenhet, där individens förhållanden kartläggs. Hur ser familjesituationen ut? Finns några hälsoproblem som måste hanteras? Därefter väntar en intervju med prövningsenheten. Med hjälp av tolkar ska den asylsökande beskriva varför just hon eller han söker asyl. Migrationsverket ska därefter fatta ett beslut, där de möjliga utgångarna är beviljat uppehållstillstånd eller avslag på asylansökan. Vid ett stort mottagande ökar handläggningstiden.
Den som beviljas uppehållstillstånd ska folkbokföras i en kommun. Fribosättning råder i Sverige. Den som kan ordna ett eget boende får bosätta sig i vilken kommun som helst. Den som inte kan ordna ett eget boende får hjälp av i första hand Arbetsförmedlingen, som då anvisar individen till ett boende någonstans i landet. Den som har fått uppehållstillstånd har rätt till en tvåårig etableringsersättning från staten.
Den som får avslag på sin asylansökan har rätt att överklaga, i första hand till migrationsdomstolen och i andra hand till migrationsöverdomstolen. Så länge den rättsliga processen pågår betraktas personen som asylsökande. Om domstolen inte ändrar Migrationsverkets ursprungliga beslut ska det verkställas. Då blir det ett återvändandeärende hos Migrationsverket.