På Mariefredsskolan har man redan kommit i gång. Här har kökspersonalen tagit ett initiativ till ett minikostråd – en samtalsgrupp där eleverna själv får tycka till om vad de tycker om skolmaten.
"Elevdemokrati" kallar Annika Unt, som driver projektet Den gröna tråden, det.
– Det är ett lysande exempel på vad vi är ute efter: vi vill öka kontaktytan och samarbetet, säger hon.
Ambitionen med projektet är att hitta nya sätt att diskutera maten i kommunens verksamheter. Många har åsikter kring till exempel skollunchen – något som blev tydligt i en debatt på sociala medier i helgen, vilket tidningen berättar om i en anslutande artikel.
Fokus måste enligt Annika Unt ligga på att eleverna gillar maten och miljön där de äter.
– Det absolut viktigaste med skolmaten är att den blir uppäten. Allt vi slänger betyder bortkastade pengar och en elev som inte har ätit sig mätt. Det är direkt kopplat till resultaten i skolan, då hjälper det inte hur bra mattelärare vi än har.
Men kommunens måltidsservice måste även förhålla sig till politikens mål. Där ingår att andelen vegetariska rätter ska öka. När barnen är delaktiga kan måltiderna ändras så att de är bra för både kommunens och planetens ekonomi, anser Annika Unt.
Åsikterna som barnen kommer med på Mariefredsskolan är inte särskilt drastiska, enligt Annika Unt.
– Synpunkterna från barnen är kloka, det var inte alls så att barnen bara pratar om hamburgare och pizza, som många skulle tro.