"En del tycker helt enkelt att det är vackert med urna då de varit på en sådan begravning tidigare", säger Christoffer Soneson, begravningsentreprenör på Strängnäs begravningsbyrå.
Det kallas akt med urna när stoftet finns i en urna istället för i en kista.
– Vi hade begravningsakter med urna innan pandemin också men det har ökat mycket sedan pandemin, säger Christoffer Soneson, begravningsentreprenör på Strängnäs begravningsbyrå.
Han fortsätter:
– En del tycker att det inte är så dramatiskt med en urna som med en kista. Man kommer undan månadsregeln då personen redan är kremerad. I annat fall måste den avlidna vara jordfäst eller kremerad inom en månad.
Christoffer Soneson tror också att akt med urna har ökat för att man då ofta kan ha urnsättning direkt efter begravningsceremonin, om inte gravsättningen ska ske anonymt.
Även Gabriella Karlsson på Fonus begravningsbyrå i Strängnäs ser en ökning när det gäller akt med urna.
– Det var under pandemin som det blev vanligare. Då var det svårt att upprätthålla reglerna om att den avlidna ska begravas eller kremeras inom en månad, säger Gabriella Karlsson, kundrådgivare.
Gabriella Karlsson är kundrådgivare på Fonus begravningsbyrå i Strängnäs.
Vad finns det för för- och nackdelar med akt med urna?
– Det beror helt på vad man känner. För en del är det viktigt att man har en kista, att den avlidna är fysiskt med. En del upplever att det är jobbigt att det blir som två begravningar att först ha begravning med kista och sedan när det blir dags för gravsättning av urnan så blir det ytterligare ett tillfälle som kan upplevas som jobbigt. Då föredrar en del att ha akt med urna och sedan gravsättning direkt efter själva begravningsgudstjänsten.
Anna Qvarnström är kyrkogårdsmästare i Strängnäs domkyrkoförsamling med Aspö:
– Akt med urna hade börjat att öka innan pandemin men jag tror att pandemin snabbade på takten, säger hon.
I nästan hela Sverige, (undantag är Stockholm och Tranås), är det Svenska kyrkan som har begravningsuppdraget.
– I Strängnäs, liksom i övriga riket, ser vi även en ökning av antalet borgerliga begravningsceremonier. I de borgerliga begravningarna är det en högre andel akter med urna, säger Anna Qvarnström.
"Akt med urna hade börjat att öka innan pandemin men jag tror att pandemin snabbade på takten", säger Anna Qvarnström, kyrkogårdsmästare, Strängnäs domkyrkoförsamling med Aspö.
År 2012 var det 2,8 procent av alla begravningar i Sverige som skedde med akt med urna. År 2022 var siffran 15,6 procent, enligt statistik från Sveriges Begravningsbyråers Förbund.
– Jag skulle tro att vi 2023 hamnar på lite drygt 20 procent. Det finns ingenting i begravningsbranschen som har gått så fort som ökningen av akt med urna. När det gäller begravningar är det ju generellt sätt mycket tradition. Men i dag har vi väldigt svårt att få till en dag och tid då alla kan samlas för en begravning. Med akt med urna kan man ha ceremoni och gravsättning samma dag. Det finns ett effektiviseringstänk, säger Ulf Lernéus, förbundsdirektör på Sveriges Begravningsbyråers Förbund.
Även han säger att akt med urna ökade under pandemin.
– Det var restriktioner för hur många som fick vara på en begravning och många avlidna kremerades för att de anhöriga skulle få tid på sig att ha en begravning när fler fick komma.
Frågan är hur Svenska kyrkan ställer sig till akt med urna.
– Biskopsmötet har sagt att akt med urna ska vara undantag. Men om begravningen dröjer kan det vara mer värdigt för kroppen att kremeras fortare. Om alternativet är att inte ha någon ceremoni över huvud taget är akt med urna bättre, säger Jenny Sjögreen, biträdande kyrkoherde i Strängnäs domkyrkoförsamling med Aspö.
Hon fortsätter:
– Personligen tycker jag att det finns en poäng med att hela kroppen får plats på begravningen. För en del, som för barn, finns det en fördel med att se kistan. Det blir mer påtagligt att det är en kropp däri.
– Jag tror att många tänker att akt med urna är billigare och enklare men det är det inte. Kostnaden är densamma och här tänker jag att informationen måste bli rätt.
Jenny Sjögreen har hört "tiden" som skäl för att man väljer akt med urna och att man då kan ha begravningen mer än en månad senare.
– Man är inte beredd att stoppa det vanliga livet och möta döden. Döden drabbar oss och kommer plötsligt. Att få stanna upp då säger något om hur vi ser på varandra. Att stanna upp och ta avsked gör oss gott. Sedan är det inte så att sorgearbetet är färdigt för att man har haft begravning men den är ett steg på vägen.
Hon ser vikten av att ha en begravningsceremoni:
– Riten hjälper oss att sätta ord på sorgen och förlusten. I den kristna begravningsgudstjänsten finns också kyrkans hopp om att det finns något mer efter döden.