I 23 år har Susanna Göterstad och Dag Hedegård haft egen biodling vid Pålsäng, ett stenkast från Aspö handel utmed väg 55. Det var deras granne som gav dem en bikupa och på den vägen är det. Det gick fort att lära sig, tycker paret och på frågan vad som är det bästa med bin svarar de olika:
– Allting blir kladdigt ska jag säga dig, men det bästa med bin är ändå honungen och pollineringen, säger Susanna Göterstad.
– Jag tycker själva jobbet, att man får en inre frid. Är man stressad själv ska man inte ut gå till dem, för det smittar av sig, säger Dag Hedegård, som är noga med att skydda sig eftersom han är allergisk mot bistick.
Susanna Göterstad börjar med att vaxa av honungen från ramarna innan de sätts ner i slungningsmaskinen där honungen slungas ut. Ramarna har hämtats från kuporna, själva boplatsen, och det är ungefär fyra ramar per kupa.
– Eftersom vi har sju stycken bikupor så tar det mycket tid. Vi är pensionärer men jobbar ändå mycket. Mitt förslag är att minska antalet kupor, säger Susanna Götestad.
Funderar man på att köpa bikupor tycker Dag Hedegård att det är vissa saker man bör tänka på:
– Det är bra att gå en kurs hösten innan och gå på studiebesök, så att man vet vad man ger sig in på.
Susanna Götestad värnar om alla insekter som suger nektar som bin, humlor och fjärilar, någonting som hon har gemensamt med Stina Näslund från Strängnäsföreningen En vild idé.
– Kortklippt gräs ger lika mycket näring som asfalt, alltså noll. En tredjedel av alla insekter som pollinerar växter har försvunnit. Vi vill informera och ge kunskap till människor om detta och tycker att alla människor som äger mark ska låta bli att klippa sina gräsmattor eftersom det inte ger någon mat till bin och humlor, säger Stina Näslund.
Föreningen har haft inflytande i kommunen vilket har lett till att gräset nere vid Nabbviken slutat att klippas och att likaså kyrkan har låtit sina gräsmattor växa på södra kyrkogården.
– Vid Månssons trädgård, utmed den gamla kyrkomuren, har vi fått en lång remsa där vi kommer att odla kulturväxter – gamla mormorsväxter, säger Stina Näslund.
Föreningen startade för två år sedan och fram till den 12 augusti har de en utställning på Multeum som handlar om hopp och hot i naturen och om vilda idéer för en blommigare hembygd.
– Barn vet hur ett barn blir till men inte hur en jordgubbe blir till, säger Stina Näslund.