– När jag var 14–15 år så pratade jag med en farbror som sa: "Bin måste vi ha, annars dör jorden." Utan dem går den här planeten mot en dålig framtid.
Bengt-Erik Oskarsson är initiativtagaren till det inskickade förslaget. Han bor bredvid den gräsyta som han refererar till i förslaget.
Själv sitter han i rullstol och kan inte ta sig ut till gräsängen, men ser den varje dag från köket.
– Gräsmattor ska ju vara någonting fint, men det är bara en död yta. Jag har själv mycket blommor hemma och i trädgården, det gillar bina. En tom gräsmatta är ju så död som den kan vara.
En blomsteräng hade varit både trevligare att se på, och bättre för den biologiska mångfalden, tycker Bengt-Erik Oskarsson.
I förslaget skriver han också hur en blomsteräng kräver avsevärt mindre arbete. Medan en gräsyta måste klippas regelbundet behöver en blomsteräng bara klippas en gång om året efter blomning, när man går med slåtterbalk.
Och förslaget har fått gott om stöd. På tisdagen hade 42 personer skrivit under förslaget.
Eftersom förslaget samlat in mer än 30 röster kommer det att tas upp i nästa kommunfullmäktige, som hålls den 28 augusti. Något definitivt beslut kommer inte att fattas på sammanträdet, utan kommer att dröja max ett år, ifall förslaget väcks för politiskt beslut.
Varför tror du att ditt förslag har blivit så uppskattat som det har blivit?
– Ja, det är väl för att, som jag skriver i förslaget, det gäller vår framtid. Den ser ganska pessimistisk ut som den gör nu. Jag läste om platser i Sverige där bin riskerar att dö för att de inte har tillräckligt med blommor runt sig, säger Bengt-Erik Oskarsson.
Han fortsätter:
– Sen kan du inte heller njuta av en gräsmatta. Blommor kan man gå och titta på när de börjar växa fram där tidigt på våren när det börjar knoppas. Men en gräsmatta är så steril som den kan bli. Skulle det inte vara vackrare om gräset var täckt med prästkragar, till exempel?
Bengt-Erik Oskarsson avslutar sitt medborgarförslag med följande rad:
"Att framgent inte kunna höra fåglar och se fåglar i naturen då går mänskligheten en tyst vår tillmötes och det tror jag inte vi vill."