Anna Myrnäs bok "Giftsvampar och svampgifter" finns att låna på Multeum.
Innan Anna Myrnäs gick över till att arbeta på vårdcentral jobbade hon som läkare på Giftinformationscentralen. I arbetet på vårdcentralen är det extremt ovanligt att hon kommer i kontakt med någon som råkat förtära en farlig svamp. Under tiden på Giftinformationscentralen var det desto vanligare, framförallt under sommaren och hösten.
– Det brukar vara så att om det är ett bra svampår, som det varit i år, så brukar det komma in fler förfrågningar dit, säger Anna Myrnäs.
Det var även under tiden på Giftinformationscentralen som hon kontaktades av en arbetskamrat som berättade att han skulle vara med och revidera ett utbildningshäfte om giftsvampar, att använda i diverse svamputbildningar.
– De behövde en läkare som skulle vara med och stå för det medicinska helt enkelt, säger Anna Myrnäs.
Häftet ifråga publicerades på 1990-talet. Sedan dess har det i princip inte publicerats någonting nytt på ämnet giftsvampar.
– Det står lite om giftsvampar i alla möjliga svampböcker men det har inte funnits någon bok som bara handlar om giftsvampar. De flesta vill väl främst veta vilka svampar man kan äta, säger Anna Myrnäs.
En vanlig svampbok handlar mest om var svampen växer, hur den ser ut och hur man kan känna igen.
– Skillnaden med den här boken är att vi också tar upp vad som händer när du äter den.
Boken "Giftsvampar och svampgifter" riktar sig främst till amatörer och ska vara tämligen lättläst enligt författaren själv. Målet har varit att man inte ska behöva ha någon sjukvårdsutbildning för att dra nytta av innehållet, även om det visserligen är en fördel i vissa delar.
Medförfattare till boken är Anders Hirell, svampkonsulent och författare till boken "Den svenska matsvampens historia"; Peter Hultén, apotekare och sedan flera år verksam vid Giftinformationscentralen, och Rut Folke, erfaren svampkonsulent och lärare på mykologiutbildningarna vid Sveriges Lantbruks universitet.
– Anders är väl den av oss som har mest erfarenhet av att skriva böcker. Det var inte alltid vackert det vi skrivit ihop, så det var bra att han kunde komma in och snygga till då.
Har du fått lite mersmak? Blir det fler bokprojekt?
– Det var jättekul, men jag tror det roligaste var att få att jobba tillsammans. Jag läser ganska mycket själv så jag är sjukt stolt över att ha mitt namn på en bok.
Är det något som varit särskilt utmanande eller spännande under arbetets gång?
– Ja, men det här att lära sig att svampar är fantastiska. Det är ju inte växter och det är inte djur. Alltså, svampar är ju någonting helt galet.
Än finns det mycket kvar på svampfronten att beta av, fortsätter Anna Myrnäs.
– Vi har främst skrivit om svampar man hittar i skandinavisk natur. Det finns jättemycket mer. Vi sa det allihopa när det här projektet tog slut, att vi ser fram emot att det kommer massor med ny forskning så att vi snart får revidera det vi skrivit.
Har du några andra tips till amatörplockare där ute?
– Man ska bara plocka och äta svampar man är helt säker på vad det är för sort, och att den går att äta. Man ska inte chansa; det är så onödigt. Svamp är också ett livsmedel som man bör behandla ungefär som köttfärs. Det är ett känsligt livsmedel, så vänta inte för länge med att tillaga dem efter att du varit ute och plockat.