Elever som vill plugga på någon av Europaskolans spetsutbildningar från och med i höst, måste göra ett antagningsprov för att ha chans att komma in.

– Tidigare har vi kunnat välja, och då har vi valt att gå på bara betygen. Men nu har reglerna ändrats, säger rektor Marcus Lagervall.

Uppstramade regler för spetsutbildningar är resultatet av en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna, i samband med att de har beslutats att bli en permanent del av skolväsendet. Tidigare har de bedrivits som försöksverksamhet. 

Europaskolan har varit med på försök från starten 2009, med Scienceprogrammet som spets inom naturvetenskapliga programmet. 2015 startades modern humanities inom samhällsvetenskapliga programmet.

– Vi har hela tiden levt med osäkerheten, vi har inte vetat om det kommer att förlängas eller inte. Nu vet vi att vi får fortsätta, säger Marcus Lagervall.

Utöver att antagningsprov införs för spetsprogrammen, innebär de skärpta reglerna också tuffare krav på huvudmannens ekonomi och på legitimerade, behöriga lärare. Syftet är att utbildningarna ska hålla hög nivå, för att de mest högpresterande eleverna ska stimuleras och utvecklas.

Provet för att komma in på scienceprogrammet, Europaskolans spetsprogram inom naturvetenskapslinjen, består av en matematikdel och en del där naturvetenskapliga problem ska lösas. Till modern humanities, spetsutbildning inom samhällsvetenskapsprogrammet, handlar provet om historia och samhällskunskap. Provet liknar ämnesproven som görs i årskurs 9, går det att läsa på Europaskolans hemsida. Resultatet från provet bedöms sedan tillsammans med elevens meritvärde från grundskolan.

Parallellt med nyheterna kring spetsutbildningarna anpassar sig Europaskolan till den kommande gymnasiereformen, Gy25. Innehållet i spetsprogrammen som startar till hösten skiljer sig därför lite åt, jämfört med de som redan startat.

– Biokemi är ett nytt spår på Scienceprogrammet, exempelvis, förut hette det bioteknik. Men antagningsprovet är det som blir den absolut största skillnaden ur ett elevperspektiv, säger Marcus Lagervall.