Andreas Blomquist är envis, men ensam hade han ändå aldrig klarat kampen mot leukemin. Han är "oerhört tacksam" gentemot Mälarsjukhuset, sin sambo, släkt, vänner, kollegor och alla som har uttryckt sitt stöd på ett eller annat sätt.
– Det var svårt att föreställa sig innan hur det skulle kännas, man kände sig ju odödlig.
Men det var då, hösten 2020. Sedan dess har Strängnäsbon Andreas Blomquist, 33, hunnit få en leukemidiagnos, gå igenom en krävande behandling isolerad på Mälarsjukhuset, bli utskriven – och få återfall.
Akut myeloisk leukemi, en form av blodcancer, finns som låg- och högriskdiagnos, berättar 33-åringen. I november förra året, när han efter att ha mått dåligt ett tag, fått diagnosen en första gång bedömdes risken att vara låg.
Behandlingen bestod då av cellgifter och efter flera svåra månader på sjukhus blev han utskriven på skärtorsdagen – cancerfri.
Sedan dess har han fokuserat på att återhämta sig och njuta av livet. I början på augusti skulle han återgå till jobbet på Telenor i Stockholm.
Men så blir det inte.
Under en båttur i juli kom samtalet som han helst ville slippa. Läkarna hade sett en avvikelse i några testsvar. Andreas Blomquist skulle åka in till sjukhuset för att ta ett nytt benmärgsprov. Då hade han redan på känn vad som skulle hända.
– Jag blev inte helt chockad, men jag hade ju hoppats på att det skulle hålla. Jag hade skapat mig en rutin hemma och så rycks allt bara upp när man får det där samtalet. Det är klart att det tar väldigt hårt psykiskt.
En vecka senare kom de nya testresultaten med ett dystert besked: Han hade fått återfall.
Nu är Andreas Blomquist tillbaka på Mälarsjukhuset.
– Det är tufft att komma tillbaka hit, från ett liv där jag hade en härlig tid, där det var sommar och jag kunde röra mig fritt. Och jag vet vad som väntar här. Samtidigt måste man få psyket med sig, annars är det omöjligt.
Cancern som har vunnit kraft igen, anses nu utgöra en högriskdiagnos. Därmed skiljer sig även behandlingen.
Enbart cellgifter räcker inte, utan läkarna vill byta ut Andreas Blomquists blodstamceller. För det krävs en transplantation. Men att hitta rätt donator är inte lätt, många parametrar måste stämma. Vanligast är donationer från syskon, men Andreas Blomquist har inga.
Huvudanledningen till att det ändå finns hopp för Andreas Blomquist är Tobiasregistret och dess internationella motsvarigheter. I dessa kan den som vill donera blodstamceller bli ihopparad med en sjuk person som behöver dem.
– Tack vare registret hittar man rätt ofta en matchning.
Någon garanti finns dock inte, för en del leukemipatienter hittas aldrig passande stamceller. Därför vill Strängnäsbon nu uppmana alla att registrera sig till att bli potentiella donatorer.
Själva utvinningen av stamceller sker oftast via blodet som leds ut ur ena armen till en maskin, som utvinner stamcellerna ur blodet. Sedan leds blodet tillbaka in i kroppen igen.
– Att skriva in sig i Tobiasregistret är ännu enklare, säger Andreas Blomquist.
Man registrerar sig online, topsar sig hemma själv och väntar på att bli kontaktad.
För Andreas Blomquist har ännu ingen passande donator hittats, men matchningen tar tid. Han är optimistisk:
– Läkarna säger att jag har goda chanser, jag är ung och frisk.
Och så gäller det att ha rätt mental inställning, tycker han.
– Har du gett upp kommer du inte att klara av det. Jag är beslutsam att jag ska besegra cancern, säger han och tillägger:
– Och jag är väldigt envis som person.