Fabriken på Eskilstunavägen, som i dag bland annat rymmer Taxi Strängnäs kontor – tillverkade röntgenfilm.
– Vi hade en fysiker, Erik Ehn, som gick omkring och mätte radioaktivitet på gården utanför fabriken, mätaren kom från Studsvik, säger den numera pensionerade kemiingenjören Hans G Killgren.
Han började på Ceaverken 1968 och blev kvar i 32 år. Därefter var han även konsult åt företaget.
– Jag minns inte så mycket detaljer från när katastrofen inträffade. Kanske att jag befann mig på tjänsteresa just då, funderar Hans G Killgren.
Den 6 maj 1986 – exakt tio dagar efter katastrofen i Tjernobyl i nuvarande Ukraina vilken till en början tystades ner av Moskva – uppmärksammade Strengnäs Tidning situationen på Ceaverken. Olle Staaf, företagets tekniske chef, sa så här i en intervju:
"Vi måste i normala fall vara försiktiga med att föra in damm i fabriken. Efter radioaktiva nedfall över Sverige vidtog vi dessa åtgärder med skobyte för personalen. Om någon anställd skulle föra med sig radioaktivt damm in i fabriken skulle det äventyra produktionen. Vi skulle få svarta prickar på våra produkter".
I artikeln kunde man också läsa att all personal vid fabriken i Strängnäs fick finna sig i att byta skor när de började sin tjänstgörning. I vissa fall används även skoskydd.
– De närmaste veckorna, ja kanske ännu längre, efter att katastrofen blev känd rådde det stor aktivitet på jobbet. Men vi klarade oss väldigt bra eftersom företaget agerade så snabbt, berättar Jörgen Färnefors.
– Även om vi inom produktionen alltid bytte från ute- till inneskor och även jobbade i overaller minns jag att det förekom extra kontroller under den här perioden, fortsätter han.
Var ni många som påverkades just där?
– Vi jobbade femskift. Säg att det var sex–sju personer på varje.
Var det tal om att stänga igen fabriken tillfälligt?
– Nej, vi vidtog de åtgärder man kunde förvänta sig.
Ceaverken flyttade ut från nuvarande byggnad 1997 men fanns kvar i Strängnäs i ytterligare ett decennium – dock under Agfas flagg.
– Även om jag hade slutat då kändes det trist när verksamheten avvecklades. Jag trivdes kanonbra på företaget som jag jobbade för i 24 år, säger Jörgen Färnefors.
Hans G Killgren har fortfarande kontakt med många före detta arbetskamrater.
– Jag styr upp sammankomster. En gång i månaden är vi ett gäng som träffas för att äta lunch tillsammans, då kan vi vara uppåt 15 personer, berättar han.