Det är arkitektbyrån AART som har fått uppdraget att designa de byggnader som kommer att tillkomma på domkyrkoberget. På bilderna syns förslagen på hur dessa kan komma att se ut i verkligheten.
Mellan den 8 mars och den 5 april låg förslaget ute på samråd. Under den tiden hann en rad olika aktörer uttala sig kring förslaget.
Föga förvånande rasade det in synpunkter från boende i närområdet. Även om en del av dessa uttryckte sitt gillande till förslaget, var reaktionerna övervägande kritiska. Flera av klagomålen kretsar kring att kulturmiljön på platsen riskerar att skadas.
"Jag tycker att det är förfärligt tråkigt att det ska byggas i en gammal kulturmiljö som Kyrkberget. Den estetiska upplevelsen och den fina, historiska atmosfären ser ut att gå helt förlorad. Domkyrkan och Kyrkoberget är Strängnäs signum och den nya byggnaden är verkligen inte vacker; det är synd att förstöra en historisk plats", skriver en person som bor i närheten av domkyrkan.
"Om planförslaget med dess byggrätter förverkligas skulle det innebära påtaglig och irreparabel skada på riksintresse och kulturmiljö", skriver en annan.
Det är arkitektbyrån AART som har fått uppdraget att designa de byggnader som kommer att tillkomma på domkyrkoberget. På bilderna syns förslagen på hur dessa kan komma att se ut i verkligheten.
Det är arkitektbyrån AART som har fått uppdraget att designa de byggnader som kommer att tillkomma på domkyrkoberget. På bilderna syns förslagen på hur dessa kan komma att se ut i verkligheten.
Andra boende i närheten oroar sig mer över själva byggprojektet och dess påverkan på bland annat parkeringssituationen för dem som bor i närområdet. Somliga är mer oroade över det eventuella sprängningsarbetet som projektet innebär. Någon menar att de vill undvika att projektet blir "Strängnäs svar på Slussenprojektet i Stockholm":
"Under byggtiden kommer tung trafik att trafikera området runt kyrkan med dess på många ställen trånga gränder. Trafiken har varit och är ett fortsatt problem på vårt känsliga kyrkberg. Månssons trädgård kommer för lång tid att vara en byggarbetsplats, det som i dag är en rekreation för både Strängnäsbor och turister."
Projektledare Marie Rydén Davoust säger att målet är att det ska vara så lite störningar som möjligt för trafiken och boende i området under projektets gång, men att det inte går att förhindra att det stundvis kommer att vara rörigt på platsen.
– Annars kan man ju inte göra någonting någonsin, säger hon.
Gällande farhågorna som finns kring ett eventuellt sprängingsarbete säger Marie Rydén Davoust att utifrån den expert som rådfrågats så är det fullt möjligt att i stället avnända så kallad spräckning.
– Enligt de bedömningarna som är gjorda så är det rimligt att anta att det inte är någon fara. Jag tänker inte säga att det är riskfritt, för det är ingenting som är riskfritt. Men det är rimligt att anta.
Från myndighetssidan är det framförallt Statens fastighetsverk, SFV, och Länsstyrelsen i Södermanland som yttrar sig med synpunkter kring förslaget.
SFV menar, likt flera privatpersoner, att de planhandlingar och utredningar som tagits fram inte har kunnat påvisa att planförslaget inte riskerar att skada den unika kulturmiljön vid domkyrkoberget. På den punkten menar de att planförslagets påverkan på riksintresset behöver utredas närmare. De skriver även att de saknar tydligt motiv till avvägningen mellan verksamhetens intressen och det allmänna intresset av en bevarad kulturmiljö.
Arbetet med domkyrkoberget är på väg in i en ny vänteperiod. Det kan dröja många år innan de tilltänkta byggnaderna ens börjar uppföras intill kyrkan.
Länsstyrelsen är inne på liknande spår. I ett granskningsyttrande gällande översiktsplanen framför länsstyrelsen att det saknas redogörelse för hur riksintressen för naturvård och kulturmiljövård ska tillgodoses och hur man ska undvika skada på dessa områden. De menar även att placeringen av det föreslagna samlingshuset är "problematisk", både utifrån läget innanför borgårdsmuren och närheten till själva domkyrkan – därför önskar de att byggrätten för denna ska flyttas mot väster, utmed Sturegatan.
Marie Rydén Davoust menar att det finns skiljande åsikter kring hur man ser på en kulturmiljö.
– Är det en levande plats som förändrats över tid utifrån de behov som funnits? Ska det kunna fortsätta vara en skolmiljö och kyrklig verksamhet här, som det har varit i nästan tusen år, så måste vi kunna förvalta kulturarvet så att det fortsätter att vara levande. Sen finns det ett mer musealt sätt att se på platsen som något som vi ska bevara precis som den ser ut just nu. De två synsätten tenderar att krocka.
Behöver man ändra någonting om det fungerar bra som det är i dag?
– Men det fungerar inte i dag. Vi har till exempel myndighetskrav på oss vad gäller utrymning och tillgänglighet som vi inte möter. Vi har fått föreläggande från räddningstjänsten angående det, som vi fått dispens på. Det saknas toaletter till de 100 000 som rör sig på domkyrkoberget.
Under den här hösten kommer projektledningsgruppen för domkyrkoberget att skicka in en ansökan till länsstyrelsen med stöd av kulturmiljölagen. Hur det kommer att gå med ansökan är inget som Marie Rydén Davoust vill eller kan spekulera i.
– Målet är att länsstyrelsen ska förstå vilka överväganden vi har gjort och att vi värnar om att det här ska vara en levande miljö, säger hon.
Synpunkterna som inkommit under samrådsfasen kommer dock inte att påverka den ansökan som nu lämnas in till länsstyrelsen. Dessa kommer att besvaras och hanteras inom detaljplaneprocessen som en sammanvägd bild ihop med svaret från länsstyrelsen, säger Marie Rydén Davoust.
När kan det ske i så fall? Projektledaren hoppas på att länsstyrelsen inkommit med sitt svar under andra halvåret 2025 – mest troligt under slutet på 2025, tror hon – svaret ingår sen i granskningsfasen av processen. Denna del kan då avverkas under första halvåret av 2026. Detta styrs av kommunen.
Om allting går så smärtfritt som möjligt för er del, när tror du att det faktiskt kan börja byggas?
– Det går inte att säga. I bästa fall så kan det fattas ett beslut om detaljplanen, som sen också vinner laga kraft, i slutet på 2026. Men beslutet kan överklagas och vi har ingen aning om hur lång tid den processen kan ta. Jag hoppas ändå att delar av det här projektet kan invigas till 2030, säger Rydén Davoust.