Linda Eriksson kommer varje fredag i maj att sätta ett litet skelett utanför kommuhuset för att uppmärksamma barn med funktionsnedsättningar.
Två fredagar i rad har det suttit ett litet skelett på trappan upp till kommunhuset.
Skelettet sitter fast med ett litet buntband och håller i en skylt där det står: "Väntar på att skollagen ska gälla för ALLA barn", signerat en förälder till barn med NPF.
Föräldern heter Linda Eriksson.
– Den första fredagen (den 3 maj, reds. anm.) satte jag dit skelettet vid klockan 7. Vid klockan 8 var den borta, säger hon.
Idén med skelettet har Linda Eriksson lånat från ett inlägg i Facebook-gruppen Rätten till utbildning: En skola för alla. Där hade en gruppmedlem satt upp ett likadant skelett med en nästintill identisk skylt utanför Falkenbergs kommunhus.
Linda Erikssons son Melker går i ettan och är diagnostiserad med autism nivå 2 – dock utan IF, intellektuell funktionsnedsättning. Det finns lagstadgade krav på att barn med IF har rätt att gå i anpassad grundskola. Barn utan IF har det däremot inte.
Linda Eriksson menar att Melker behöver det stöd och den miljö som finns på anpassad grundskola. Helst hade hon också sett att han fick genomföra något som kallas omvänd integrering, vilket går ut på att han integreras i anpassad grundskola.
– Det har gjorts massor med anpassningar för Melkers skull, men det räcker inte. Det är fel skolform och miljö för honom. Han behöver ett mindre sammanhang och stöd från speciallärare med kompetens kring just de här funktionsnedsättningarna.
Åttaårige Melker har dinosaurier som sitt specialintresse. Mamma Linda säger att det märks att han går in alltmer i sin egen bubbla och sin "dinosaurievärld" när det är jobbigt med alla intryck från skolan.
Att Melker går kvar i vanlig grundskola har lett till att han har gått tillbaka i utvecklingen, säger hans mamma.
– Hans språkkunskaper har gått tillbaka, samtidigt som han allt oftare går in i sin egen värld och får fler utbrott. Han mår inte bra i en för stressig miljö.
– De första skolåren är viktiga i ett barns liv och där man sätter grunden för deras lärande. Om man inte gör det blir det jättesvårt för dem senare. Jag förstår att det skulle bli dyrt men hur man än vrider och vänder på det så kommer de här barnen att kosta pengar för kommunen. Det kommer man inte undan, säger Linda Eriksson.
Hon jobbar själv som lärare i kommunen och säger att hon även i tjänsten ser barn som är i liknande sits som Melker.
– De barnen hamnar mellan stolarna. Man har pratat om vad som behöver göras för de här barnen, men det händer ingenting.
I förskoleklass började Melkers språkutveckling att komma igång, berättar Linda Eriksson. "Men man märker nu att den har gått tillbaka och det har blivit svårare att förstå vad han säger", säger hon.
Linda Eriksson säger att oavsett om skelettet tas ner eller ej så kommer hon att sätta det på samma plats varje fredag i maj.
Raija Ikonen är grundskolechef i Strängnäs. Hon tycker att det är jättebra att uppmärksamma arbetet med en fungerande skolgång för alla barn genom olika typer av aktioner som belyser budskapet.
Hon säger att hon av sekretesskäl inte kan uttala sig om enskilda barns situation, men säger att det alltid görs en bedömningsanalys när det är tal om att genomföra omvänd integrering för ett barn.
– Alla såna här elevhälsoarbeten börjar alltid med planering på skolan kring eleven, för att sen samråda med expertis, bland annat med psykolog, för att ta reda på vad som skulle kunna passa för barnet. Diagnoser kan ju skilja sig mycket från person till person.
Det är alltså inte ett blankt nej till omvänd integrering om ett barn inte har IF?
– Nej. Det görs olika bedömningar. Ofta är det vårdnadshavare som önskar det, sen initierar man de olika förberedande samtalen och pratar med anpassad grundskolas rektor. Själva besluten tas av rektorerna med vårdnadshavares medgivande.
Men om man inte får plats i anpassad grundskola som elev med omvänd integrering, vad finns det för alternativ för eleven då?
– Det åligger hela tiden skolan att hitta lösningar för elevens behov och planera för att deras skolgång ska fungera. En del skolor har egna särskilda undervisningsgrupper för det, till exempel. Man ska alltid uppmuntra föräldrar att föra dialog med skolan, då det är då man hittar de bästa lösningarna för barnen.
Raija Ikonen ser inte att det skulle finnas någon risk att man från skolornas håll skulle vara för restriktiv med att låta elever gå i anpassad grundskola eller tillämpa omvänd integrering i de fall då det skulle behövas.
Har ni sett några tecken på att det skulle vara för få platser på anpassad grundskola tillgängliga för elever utan IF?
– Vi har inte haft så jättemånga förfrågningar från vårdnadshavare gällande det. Vi vet att vi har en stor tillväxt på elever med IF som vi har förberett oss på att kunna ta emot. Om det kommer såna förfrågningar så får man bedöma dem individuellt, säger hon.