Allt började i förra skolomorganisationen 2007. Catharina S:t Cyr satt i föräldraföreningen som ville ha bättre beslutsunderlag och utredning innan elever flyttades runt.
Hennes starka engagemang i frågan gjorde att flera partier fick upp ögonen för henne och undrade om hon inte ville engagera sig i deras parti. Catharina S:t Cyr blev smickrad och började läsa på partiprogrammen.
– Jag har alltid röstat borgerligt. Att det blev KD är för att det är det partiet som har människan i centrum. Jag låg nära Moderaterna också, med stark ekonomisk politik och valfrihet. Men allt handlar inte bara om pengar, ibland är det underordnat och vinsterna får man längre fram, säger Catharina S:t Cyr.
Hon blev tredje namnet på partiets lista inför valet 2010, men många kryss gjorde att hon fick ta plats i kommunfullmäktige. Nu står hon överst på listan.
– Det känns kul. Ju mer jag har provat på politiken, desto mer intresserad och engagerad blir jag.
Som politiker i Strängnäs tycker hon att det är en fördel att höra till ett mindre parti. Kristdemokraterna har visserligen svårt att synas i regeringsalliansen, tycker Catharina S:t Cyr, men på lokalnivå tror hon att det är lättare att se vilka partier som ligger bakom vilka förslag.
– Det är inte heller lättare att driva frågor i större parti. Det kan bli lite förlamande, man kan tappa lite av dynamiken, säger hon.
En av de frågor hon och hennes parti helst vill driva handlar om äldreomsorg.
– Som äldre måste man ha möjlighet att välja vilka som ska komma hem till sig, och när ska de komma. Det ska inte kommunen välja.
Inom äldreomsorgen tycker hon att den nuvarande majoriteten i Strängnäs kommun har misslyckats. Hon riktar skarp kritik mot hanteringen av nedläggningen av Solvändan.
– Det går inte att genomdriva förändringar utan att förankra dem ordentligt. Beslutet måste tas utifrån rätt underlag som man gör på professionella företag. Nu kom beslutet om nedläggningen först och sedan tillsatte man en äldreutredare. Ungefär så har det varit i många frågor, säger Catharina S:t Cyr.
Även Kristdemokraternas andra stora hjärtefråga, skolan, tycker hon att majoriteten har hanterat fel. I skolomorganisationen borde de ha arbetat hårdare för att komma överens över partigränserna.
– En skolomorganisation måste hålla över valen. Det blir inte rimligt att bedriva en skola när förutsättningarna ändras vart fjärde år. Det måste finnas en långsiktighet i grundstrukturen, och den måste vi alla stå bakom.
Samtidigt medger hon att det inte alltid är lätt att komma överens över partigränserna, inte ens i oppositionen. Ibland sätter ideologin krokben. När Vänsterparitet tycker att det behövs skattehöjningar för att få ordning på ekonomin, vill Kristdemokraterna hellre att man ser över hur pengarna används.
– Majoriteten har ingen koll, de lånar till driften av kommunen. Hur många skattehöjningar vi än gör hjälper inte det så länge vi inte har koll på hur pengarna används, säger hon.
Om hennes parti tog plats i en majoritet tror hon att det skulle bli några magra år till en början. De skulle behöva städa upp i ekonomin, bland annat genom att se över hur kommunens upphandlingar sköts och hur lokalerna används.
– De första åren skulle inte bli så glamorösa. Vi måste sätta av pengar till underhåll, till exempel till broar och vägar. Det låter urtråkigt. Men nu har man gjort en massa investeringar som kommer att kosta i underhåll och det måste vi vara beredda på. Majoriteten gör saker i fel ordning, säger hon.
Längre fram hoppas dock Catharina S:t Cyr att det skulle finnas utrymme för några ytterligare investeringar. Hon skulle gärna se att det byggdes en idrottshall för gymnastik, så att gymnasterna får bättre förutsättningar och det blir fler tider i Thomashallen för andra sporter.
– Det skulle nog vara en bra investering för barn och unga.
Men att upprätta en idrottshall är helt klart underlägsen en satsning på skolan, menar Catharina S:t Cyr. Där ska styrningen och ledningen ses över och resurserna måste komma eleverna till del snabbare. Hon tror att pengar som i dag går till försörjningsstöd, drogavvänjning och behandling av psykisk ohälsa skulle sparas in om eleverna redan i förskolan och lågstadiet fick mer och bättre resurser.
– I skolan måste alla som behöver stöd få det, rätt insats i rätt tid. Det ska pengarna alltid räcka till.
Se också tv-inslaget Minuten.