Bröllopsbuketten bestod av enbart liljekonvaljer. Och finns bevarad 65 år senare.
"Men det är inte så mycket blommor kvar i den", säger Inger Melin.
När Inger Melin cyklade till folkparken utanför Mariestad i mitten av femtiotalet var det en pojke som spanade in hennes smala ben. Och på den vägen är det.
– Han gav inte upp och snart var han hemma hos mig hela tiden, säger Inger Melin och skrattar.
– Jag ringde och störde henne på jobbet i speceriaffären tills att chefen blev arg och tyckte att jag var för efterhängsen, säger Jerker Melin.
De hade sällskap några år först, men när Jerker Melin var färdig med sin utbildning 1956 förlovade de sig. Och tre år senare stod de framför altaret i Leksbergs kyrka i Ingers hemtrakter.
Jerkers arbete inom bankvärlden tog dem så småningom till Strängnäs, då med en dotter och en son som tillkommit i familjen. Jerker Melin blev bankdirektör på Sparbanken i Strängnäs och hittade då också radhuset i det relativt nybyggda området i Fridhem 1974. Där bor de kvar än idag.
– Sjöläget här är det bästa jag vet. Vi har utsikt, badstrand och båtplats, säger Inger.
En tid hade de båt och en bassethound som hette Frida, men det främsta fritidsintresset har varit Odd Fellow och den kvinnliga motsvarigheten Rebeckasystrarna där makarna varit aktiva i snart femtio år, och där de fått en stor umgängeskrets.
– Vi tycker om gemenskapen där och försöker alltid leva upp till deras mantra "Vänskap, kärlek, sanning", säger Jerker.
Inger och Jerker Melin flyttade till Strängnäs och just det här radhuset för snart femtio år sedan. Och där är de kvar.
Gäller det även i ert äktenskap?
– Ja, det är ju det allt går ut på, säger Inger och tillägger att de aldrig haft hemligheter för varandra.
– Inte har det varit många skärmytslingar heller. Visst har vi varit oense men inte osams, säger Jerker.
Förutom Odd Fellow har paret haft ett gemensamt reseintresse och den grekiska övärlden har de besökt ett trettiotal gånger. I september är det dags nästa gång.
– Vi är alltid tillsammans och har vi inte haft något annat att göra har vi tagit långpromenader.
Makarna Melin har också vandrat i Alperna, på Sörmlandsleden och i svenska fjällen, men sedan Jerker bröt båda lårbenen för tre år sedan får de nöja sig med kortare turer.
Trots att Jerker efter tio år började jobba i Sala stannade paret kvar i Strängnäs.
– Gillar man huset så gör man, säger Inger som i fyrtioårsåldern läste in gymnasiet med inriktning på ekonomi och sedan arbetade som ekonomiassistent på Hemglass i arton år innan hon gick i pension vid sextiotre års ålder. Hon var också mannekäng på Modehuset Svea.
Inger och Jerker Melins myshörna har utsikt över Ulvhällsfjärdens glittrande vatten.
Vilka egenskaper uppskattar ni mest hos varandra?
– Inger är god vän med allt och alla och har ett jämnt och fint humör. Hon är en tjej att lita på, säger Jerker.
– Jerker är alltid glad, aldrig någon surkart. Han är ärlig och säger att han älskar mig minst två gånger om dagen. Och så har han en så fin mustasch.
Hur får man ett äktenskap att hålla så här länge?
– Tolerans är viktigt. Felar gör man varje dag. Det gäller att inte bråka om det, säger Inger.
– Det går inte en dag utan att vi skrattar tillsammans. Skratt är viktigt, även det är vi överens om, säger Jerker.
Den sextiofemte bröllopsdagen firades i västgötska Älgarås med barn, barnbarn och barnbarnsbarn i dotterns fritidshus.
– Vi gjorde allt utom att sova, säger Inger och ler stort vid minnet av firandet där de åt och drack och dansade så mycket de orkade.
– Jag har alltid varit en jäkel på att dansa, säger Jerker.