Jag skulle kunna använda uttrycket att idrott förbrödrar, men det är lite missvisande med tanke på att en stor del av deltagarna är kvinnor. I stället väljer jag att säga att den förenar.
Jag kommer att minnas störtloppsåkarna Tina Maze och Dominique Gisins kliva upp på prispallen, hand i hand, för att ta emot sina delade guldmedaljer med ögonen glittrande av lycka.
Jag kommer att minnas Lars Nelson göra high-five med sin finska motståndare efter att de båda genomfört en utomordentlig förstasträcka i längdstafetten.
Visst är det så att delad glädje är dubbel glädje. Men det är också så att dubbel glädje är mer än mångdubbel. Den osannolika bragden att ta guld i både herr- och damstafetten kommer jag sent glömma.