Som tidningen berättade i går har brandskyddet på serviceboendet på Brunnsvägen 41a i Strängnäs dömts ut av räddningstjänsten. Stäng eller bygg om, löd domen. Två år senare utreds fortfarande hur det hela ska lösas, medan personer med funktionsnedsättningar bor kvar i huset vars brandskydd delvis uppgraderats och godkänts tillfälligt.
Så hur kom det sig att huset fick fel brandskydd – ett för vanliga bostäder och inte för vårdboende?
Tidningen har pratat med Tarja Bergqvist, vd på Strängnäs bostads AB. Hon tillträdde hösten 2018, samtidigt som boendet invigdes, och har i efterhand satt sig in i ärendet.
Vad har SBAB byggt på Brunnsvägen 41a?
– Enligt min tolkning har vi byggt 24 hyresrätter. Bostäder att hyra ut.
Varför byggde ni?
– Vi fick en förfrågan från kommunen som ville hyra 15–18 lägenheter. Som jag förstår det hade vi inte så många tomma bostäder då, så det gav oss möjlighet att bygga den här fastigheten.
Ni byggde vanliga bostäder. Hur tolkar du socialkontorets beställning?
– Jag har jättesvårt att uttala mig om vad som hände. Det är historia och jag har inte all fakta.
I socialkontorets beställning till SBAB står bland annat att verksamheten behöver "olika former av bostäder till personer med funktionsnedsättningar" och att "en viktig del är att kunna inrätta servicebostäder".
Du har läst beställningen?
– Ja, det har jag – samtidigt vet jag inte hur dialogen runtomkring var. Jag vet inte om min tolkning är så himla mycket värd, jag har ju jättesvårt att påverka historien.
Du vill inte värdera beställningen?
– Nej. Det vore inte fair play att göra det. Jag lägger gärna mer energi på att lösa det här på bästa sätt. Jag vet att vi har en förfrågan på gång och utifrån den ska vi tillsätta en projektledare och göra en utredning. Givetvis gemensamt med socialkontoret. Vi har ett gemensamt ansvar.
SBAB har i en utredning dömt ut alternativen att bygga ett nytt boende samt att hitta en befintlig fastighet att anpassa. Det som återstår är att bygga om Brunnsvägen 41a, en åtgärd som totalt beräknas kosta 9,7 miljoner kronor.
Det är alltså det alternativet som nu ska utredas vidare.
– Den ger ett bra faktabaserat underlag på vad som måste göras – behov, totalkostnader och så vidare – så att man kan ta ett korrekt beslut, säger Tarja Bergqvist.