Marlen Lindell Eklund och Jonas är två av de personer som har figurerat i tidningens artikelserie och där berättat om sina upplevelser av socialtjänstens förändrade arbetssätt.
ST GRANSKAR
I veckan publicerade tidningen artikelserien De betalar för de bantade socialbidragen, där kritiska röster höjts mot socialtjänstens nya arbetssätt och dess uttalade mål att sänka antalet beviljade bidrag.
Serien har väckt många reaktioner, och när tidningen nu pratar med flera politiker är den samlade uppfattningen att socialtjänsten har brustit i sin kommunikation och tillgänglighet. Inför socialnämndens sammanträde i slutet av mars finns ett förslag om att utreda socialtjänstens verksamhet.
– Utifrån hur vi upplever att det fungerar finns det förbättringspotential på de punkter som lyfts fram, till exempel kopplat till den hjälp som ges till de som söker försörjningsstöd. Någonstans har det ju brustit, säger Georg Lagerstedt Örsbäcken (C), vice ordförande i socialnämnden.
Vad är det för brister som måste rättas till?
– Jag kan inte säga precis vad som behöver förbättras, den insynen har inte jag som politiker, men jag ser att det finns kvalitetsproblem i hur det fungerat.
Att frivilligorganisationer upplever sig få ta över kommunens ansvar är enligt honom ett misslyckande.
– Om det är så att personer som är berättigade ekonomiskt bistånd inte får det, som Svenska kyrkan och andra aktörer upplever, då har det kanske brustit i våra interna system och måste ses över. Det är inte så det ska fungera, säger Georg Lagerstedt Örsbäcken.
Enligt socialnämndens ordförande Bodil Mellgren (S) har nämnden varit medveten om missnöjet med socialtjänstens ekonomiska bistånd. Varje månad får de rapporter om antalet ansökningar om bistånd, samt antalet klagomål och synpunkter. Trots det är hon beklämd över de berättelser som har kommit fram i nyhetsrapporteringen.
– Jag är klart illa berörd av det som beskrivs i tidningen. Utifrån vårt kvalitetsarbete behöver vi se över våra rutiner, och ta tag i de brister som finns när det gäller bemötande, kommunikation och tillgänglighet, säger hon.
Bodil Mellgren framhåller att det från nämndens sida inte har funnits något sparbeting på ekonomiskt bistånd, och menar att det är angeläget att de medborgare som har rätt till stöd ska få det utifrån vad sociallagen säger.
– Jag är tacksam för det samarbete vi kan ha med kyrkan som är ett viktigt komplement, men de ska absolut inte behöva ta över vårt ansvar.
I Eskilstuna har kommunen tillämpat modellen Bostad först. Den går ut på att tillhandahålla en bostad utan motkrav, med övertygelsen om att man behöver en trygg bostadssituation för att stå på egna ben.
Frågan om något liknande skulle kunna införas i Strängnäs har lyfts i socialnämnden. Utifrån en kartläggning som gjordes av hemlösheten i kommunen i december 2021 bedömdes det inte aktuellt att gå vidare då, enligt Bodil Mellgren.
– Men det kan eventuellt bli så i framtiden, det här är ju saker som kan ändra sig.
Även kommunstyrelsens ordförande Jacob Högfeldt (M) konstaterar att det finns uppenbara brister i socialtjänstens bemötande och tillgänglighet:
– Jag upplever att våra medarbetares ambition är att man som invånare i kommunen ska känna sig trygg i att vårt arbete med myndighetsutövning sker på ett rättssäkert sätt.
Han menar att kommunen behöver ta till vara den styrka som finns i civilsamhället, men att det inte ska ta över kommunens uppdrag.
– Vi behöver utöka och förbättra vår kommunikation. Då tror jag att vi hade fångat fler av de här aspekterna tidigare.