I april berättade tidningen om ett barn som upprepade gånger hade utsatts för slag, sparkar och knuffar på Karinslundsskolan.
Men för Johan* var det inget avslöjande. Hans barn har under månader varit med om liknande på samma skola. Nu riktar han hård kritik mot skolledningen.
– Det är uppenbart att ledarskapet är under all kritik. När jag anmäler kränkningar tar det rektorn två veckor att svara på mitt mejl. Under hela tiden har det inte varit ett enda proaktivt samtal från rektorn.
Framförallt kring uppföljningen av åtgärder upplever Johan att han inte får någon information. En av eleverna som har utsatt hans barn skulle till exempel varit punktmarkerad sedan höstterminen. Det hindrade dock inte eleven att fortsätta kränka även efter det.
– Skolan säger att man genomför något sorts program, men det man inte gör är att berätta hur det går med insatserna. Vad har ni lärt er på vägen? Hur omsätter ni det? Men det kommer ingen information.
I stället fortsatte kränkningarna, berättar Johan. Han känner igen sig i den känsla av misstro som andra föräldrar har uttryckt.
– Jag har inget förtroende kvar för skolledningen över huvud taget. Man bryter mot skollagen och så kallar man det för kränkningar – jag kallar det för misshandel. Och skolledningen bara accepterar det.
Hur känns det att skicka ditt barn till skolan?
– Å ena sidan är jag på helspänn, men å andra sidan har jag stängt av under dagarna för att orka med det själv. Det känns jättehemskt. Sedan får jag plocka upp känslorna och tankarna när jag åker hemifrån för att hämta mitt barn på eftermiddagen.
Johan anser att ansvaret och skulden för övergreppen ligger på skolledningen, inte så mycket på de barn som mobbar.
– Det är klart att jag är jätteförbannad för att de utsätter mitt barn, men man måste lyfta blicken, det är skolans ansvar. Jag upplever att skolan har ett antal individer som har byggt upp ett våldskapital. Vad det beror på vet inte jag, men min uppfattning är att de behöver stöd på ett eller annat sätt. De har också rätt att må bra i skolmiljön, säger han och fortsätter:
– På sikt kommer de att bli de svarta fåren i samhället. De kommer att rekryteras in i gängen. Det börjar redan. Gör vi ingenting, så skapar vi framtiden här och nu. Det är jättetragiskt att se.
* Johan heter egentligen något annat.