När kommunens elever väljer andra skolor än de som kommunen själv står bakom, och exempelvis gymnasieprogram som kostar mer än de som erbjuds på Thomasgymnasiet, så påverkar det barn- och utbildningsnämndens ekonomi.
Kommunens samlade skolverksamhet går back, när ekonomin för 2023 nu har summerats.
Den första avstämningen som gjordes under fjolåret pekade mot ett underskott på 5,5 miljoner kronor. Åtstramningar genomfördes, och vid den andra delårsrapporten var prognosen att budgeten skulle gå ihop vid årets slut.
Men i stället blir det ett rött -10,9 miljoner kronor på sista raden i barn- och utbildningsnämndens årsrapport.
– I kronor är det en stor avvikelse men utifrån nämndens totala budget är den ändå att betrakta som liten, säger Catharina St Cyr (M), nämndens ordförande.
Underskottet motsvarar en budgetavvikelse på en procent. Det finns plus och minus på olika håll i redovisningen som helt eller delvis tar ut varandra. Men den största orsaken till diffen på sista raden uppges vara de externa placeringarna på såväl grundskole- som gymnasienivå. Med andra ord: Eleverna som är folkbokförda i Strängnäs kommun men som går i antingen en friskola i eller utanför kommunen, eller i en kommunal eller regional skola i en annan kommun än just Strängnäs.
– Det är olika priser på olika program, och ibland tillkommer också reseersättning. Med det fria skolvalet blir det svårare att hamna helt rätt i sin budget. I slutändan är det den enskilda eleven som väljer och då kan det bli så här, säger St Cyr.
Det som sker vid externa skolval, är att Strängnäs kommun köper utbildningsplatser av andra huvudmän. Kostnaderna för dessa köp har alltså blivit högre än beräknat under 2023. Extra kostnad: 6,5 miljoner kronor.
Omvänt säljer också Strängnäs kommun utbildningsplatser för barn och elever som är folkbokförda i andra kommuner, exempelvis Nykvarns kommun. Men under 2023 blev det inte så i den omfattning som kommunen hade räknat med. Minskade intäkter: 4,4 miljoner kronor.
Ekonomin är en del av årsrapporten. En annan handlar om nämndens mål, som brutits ned från kommunfullmäktiges övergripande mål. Tre av sju mål anses vara uppfyllda: Ökad gymnasiebehörighet, stimulerande arbetsmiljö och att andelen legitimerade förskollärare och lärare ökar. Fyra anses delvis uppnådda. Utöver ett konkret mål – att gymnasiets examensgrad ska öka, vilket den inte gjort mellan 2022 och 2023 men väl sett ur ett treårsperspektiv – handlar dessa om ökad delaktighet, hållbar utveckling och utvecklade arbetssätt.
Sofia Könberg (L) deltog inte i beslutet, när årsrapporten för 2023 skulle godkännas. Hon anser att beskrivningarna i den inte ger hela bilden av verkligheten.
Ledamoten Sofia Könberg (L) avstod från att delta i beslutet, när årsrapporten skulle godkännas på barn- och utbildningsnämndens möte på tisdagskvällen. Detta i protest mot, i hennes tycke, en skönmålad bild av verkligheten i rapporten.
– Jag kan inte lägga fram ett annat alternativ till årsrapport. Men det här är inte min årsrapport, det är majoritetens årsrapport, säger hon.
Hon reagerar mot exempel som lyfts fram, där olika nyckeltal från Kolada har lyfts fram. Verktygets gröna, gula och röda färger visar om Strängnäs hör till de 25 procent bästa, de 50 procenten i mitten eller de 25 procent sämsta i jämförelse med andra kommuner.
– Då har man lyft fram de områden där Strängnäs gått från rött till gult, men är det fortsatt rött så får de inte vara med i rapporten. Och det sägs ingenting om att Strängnäs i princip snubblat över gränsen till gult på ett antal områden. Jag tycker inte att det ger en heltäckande bild, säger Sofia Könberg.
Catharina St Cyr kommenterar:
– Jag delar inte den uppfattningen. Rapporten visar också var det finns brister och ett stort jobb kvar att göra.