De fyra huvudområdena i skolutvecklingprogrammet har i sin tur delats upp i fyra delområden, som utbildningskontoret och skolorna har arbetat med sedan 2017.
"Det är 1 952 dagar kvar nu. Varje dag ska vi stanna upp och fråga oss om vi är på väg åt rätt håll."
Orden är Tony Lööws i en artikel som publicerades i Strengnäs Tidning den 17 februari 2018, om skolutvecklingsprogrammet som alla politiska partier ställde sig bakom i slutet av 2016. Programmet började gälla 2017 och om ett år är vi framme vid den "långsiktighet" som det talades om då – skolavslutningen 2023 är det uttalade stoppdatumet.
Appen som räknar ner dagarna finns kvar i utbildningschefens mobiltelefon. När vi träffas nu, i början av juni 2022, är det 371 dagar kvar.
– En del saker har vi genomfört, som vi ser tydliga förbättringarna kring. Exempelvis Resursskolan, den startade vi eftersom vi identifierade att vi behövde något som inte fanns. Vi kunde delvis använda pengar som frigjordes när vi gjorde om skolstrukturen, säger Tony Lööw och syftar på nedläggningarna av flera grundskolor 2018–2019.
Samarbetet mellan verksamheter som är i kontakt med barn och unga har också stärkts, enligt Tony Lööw. Det som kallas "horisontella flöden" mellan skola, socialtjänst och kultur har fått extra pengar från kommunstyrelsen. Vidare har mer pengar lagts på de så kallade tilläggsbeloppen för elever med omfattande stödbehov, och mer i potten som fördelas mellan skolor utifrån antalet elever med socioekonomiska utmaningar.
Att höja elevernas kunskapsresultat är ett uttalat mål med skolutvecklingsprogrammet. De låga resultaten i de kommunala skolorna är också den första av tio utmaningar som identifierats.
Statistik från Skolverket visar att andelen nior som uppnått kunskapskraven i alla ämnen har minskat sedan 2017. Läsåret 2017/2018 var det 65,2 procent av eleverna på de kommunala skolorna som klarat godkänt i alla ämnen. 2018/2019 var motsvarade siffra 59,1, därefter 63,1 och förra året 54,8 procent.
Till hösten ska utbildningskontoret närmare granska resultaten hos de elever som under programperioden har påbörjat årskurs sju och avslutat årskurs nio i kommunens grundskolor. Elever som har bytt, flyttat till eller placerats i skolorna under dessa högstadieår tas inte med i den särskilda analysen.
– Inte för att bortförklara något, utan för att se vilka resultat våra elever kan få när våra lärare får chansen att verkligen jobba med dem, säger Tony Lööw.
Trots att utbildningskontoret och skolorna är inne på programmets upplopp, så återstår mycket arbete. Kompetensutveckling till lärarna, så att de bättre ska kunna anpassa sin undervisning efter olika elever, är ett fokusområde för hösten. Skolorna kommer också att satsa på läsförståelse och frånvaroproblematik.
– Det kommer att höja resultaten. Förstår man inte vad det är man läser så får man det svårt i alla ämnen. Och är man inte närvarande, fysiskt eller mentalt, så har läraren liten möjlighet att påverka och hjälpa.
Tony Lööw är inte inne i mobilappen så ofta, medger han. Men tankarna på skolutvecklingsprogrammet finns ständigt där:
– Jag har lånat uttrycket "guld över tid" från en handbollstränare, som hade VM-guld som målsättning. Även om varje träning på vägen dit kanske inte håller guldkvalitet så måste varje insats utvärderas utifrån det målet. På samma sätt är det om vi vill se en kunskapsutveckling i skolan över tid.