För sex år sedan gick var tionde elev i Eskilstuna i en fristående gymnasieskola. I dag väljer så många som var femte elev ett fristående alternativ. Elevtappet har inneburit neddragningar och omställningar på de kommunala skolorna.
Detta läsår är dock det första på mycket länge som antalet i elever i den kommunala skolan faktiskt är större än föregående år. Samtidigt minskade antalet elever marginellt i de fristående gymnasieskolarna.
– Det är en trend som inte bara märks här utan även i övriga landet, säger Karin Holmberg Lundin, gymnasiechef i Eskilstuna.
S:t Eskil är en skola som känt av konkurrensen från friskolorna, men som nu börjar se en ljusning. Som störst var S:t Eskil för tio år sedan då man hade 1 300 elever. I dag är elevantalet nere på 700. Det är en upphämtning från fjolåret då skolan endast hade 666 elever.
Etableringen av flera nya friskolor är bara en anledning till att skolan krympt.
En orsak är att elevkullarna minskat generellt. En annan orsak är att medieprogrammet, som en gång var en elevmagnet på S:t Eskil, avvecklades i den nya gymnasiereformen.
– Även vi är ute på en marknad där vi tvingats bli bättre på att marknadsföra oss, säger Johan Ahlqvist, rektor för estetiska-, samhälls-, och IB-programmet.
Enligt skollagen ska alla skolor oavsett huvudmän ha tillgång till ett skolbibliotek och elevhälsa. Men det är sällan aspekter niorna lägger så stor vikt vid.
– Eleverna frågar inte så mycket om det, men vi tycker det är viktigt att informera om att vi exempelvis har ett bibliotek vi är stolta över, en skolsköterska på plats och en jättebra skolrestaurang med bra och näringsrik mat i stället för att låta eleverna gå till McDonalds, säger Johan Ahlqvist.
I Strängnäs är bilden en helt annan. Här väljer nästan varannan en fristående skola. Förra läsåret gick 30 procent att eleverna i årskurs ett år Thomasgymnasiet. En lika stor andel valde att pendla till ett fristående gymnasium i en annan kommun.
En av dem är Tina Hayashida, 16, som går första året på frisörprogrammet på Grillska gymnasiet i Eskilstuna.
– För mig var det inget konstigt att välja en friskola. Jag gick på Montessoriskolan i grundskolan och min syster gick frisör hör i Eskilstuna före mig.
På Grillska gymnasiet, tidigare John Bauergymnasiet, fick man dock se elevantalet minska den här hösten. Skolan har i dag 407 elever, varav 100 i årskurs ett. Det är 23 färre elever än i årskurs 2. Och 84 elever färre än i årskurs 3.
– Dels beror det på att vi tagit bort sam- medieprogrammet, dels har vi känt av konkursen från JB-gymnasiet och den mediedebatt som var kring vinstuttag och friskolor generellt, säger Henrik Freed, rektor på skolan.
På Grillska finns ett skolbibliotek som är under uppbyggnad. Dock har skolan ingen egen bibliotekarie. I stället är det en lärare som har tid avsatt för att bemanna biblioteket.
För att locka nya elever skickar skolan hem information till niondeklassare, bjuder in till öppet hus och besöker eleverna på deras högstadieskolor.
Fjolårets konkurs tycks dock inte ha satt några djupare spår hos de elever som nu står i begrepp att välja gymnasieskola. På årets öppet hus var trycket högt, enligt Henrik Freed.
– Frågan känns nedtonad. Det kan ju bero på att folk förstår vad vi är för skola, att vi inte har vinstintresse utan är en idéburen skola. Det får vi mycket positiva reaktioner på.
Han tycker att skolan har utvecklats i positiv riktning sedan Stadsmissionen blev ny huvudman för skolan.
– Vi har för större möjligheter att investera, exempelvis i ett nytt IT-system. Så trots att vi tappat elever så har vi ändå fått möjlighet att göra satsningar.