De allra flesta som blivit föräldrar skulle säker instämma i att deras barn är något av ett mirakel. Den nyblivna mamman och pappan i Strängnäs kommun ville gå ett steg längre och manifestera sin föräldralycka genom att ge sin dotter ett namn som avspeglar den känslan. 

Därför ville de ge sin bebis namnet Miraklet. 

Men detta nobbades inte av Skatteverket, som avslog parets ansökan om att ge barnet förnamnet Miraklet och endast godkände bebisens tilltalsnamn, som är ett "vanligt" flicknamn. 

"Skatteverket bedömer att Miraklet är olämpligt som förnamn. Miraklet, som är ett substantiv i bestämd form, har inte namnkaraktär och att bära ett sådant förnamn är inte förenligt med svenskt namnskick.", skriver myndigheten i sitt beslut. 

Vad man kan heta i förnamn regleras i personnamnslagen från 2017. Det får inte vara ett namn som kan väcka anstöt, som man kan anta leder till obehag för den som ska bära namnet eller av någon annan anledning är olämpligt som förnamn.

– Man tittar på karaktären på namnet, det blir en bedömning av varje enskilt fall, Maria Klemming, rättslig expert vid Skatteverket, som inte kan kommentera det enskilda ärendet. 

– Man tittar på betydelsen, men även på om det är bestämd form, då kan det ju uppfattas som att det inte är ett namn.

Hon kan dock inte svara på huruvida den obestämda formen, Mirakel, hade haft större chans att godkännas.

Om föräldrarna i stället hade ansökt om att flickan skulle heta Mi och Rakel alltså två vedertagna namn, hade det blivit godkänt?

– När vi gör en prövning tittar vi också på kombinationer, vad det kan komma att bli. Så man kan inte genom att dela upp namn komma förbi, utan vi får titta på vad de olika namnen bildar tillsammans så att man inte hamnar i anstöt, säger Maria Klemming.

Är det svårt att göra de här bedömningarna?

– Namnlagen har ju funnits i några år, så det finns ju praxis som vägleder oss vart vi ska hamna i bedömningar. Det ska vara en stor valfrihet, men det finns ju gränsdragningar, och vi kan även rådfråga vår expertmyndighet, Institutet för språk och folkminne, om bland annat svenskt namnskick.

Om man får avslag på sitt namnförslag kan man överklaga till förvaltningsrätten, får man avslag där kan man ansöka om prövningstillstånd till kammarrätten och den sista instansen, Högsta förvaltningsdomstolen.

Tidningen har sökt flickans föräldrar för en kommentar, men de har inte velat medverka. Föräldrarna har inte överklagat skatteverkets avslag.