Catharina St Cyr (M) tycker sig ha märkt en nytändning i rektorsgruppen och lärarkåren.
För att komma in på ett gymnasieprogram som öppnar dörren för vidare studier efter studenten – exempelvis samhälle eller natur – så krävs att slutbetyget från årskurs 9 innehåller godkända betyg i sammanlagt tolv ämnen.
Ett yrkesförberedande program, som alltså inte ger behörighet att läsa vidare på högskola eller universitet, kräver A–E i åtta ämnen.
Politikerna i barn- och utbildningsnämnden fick på förra veckans sammanträde en uppdatering om läget för de sammanlagt 244 niorna i kommunens egna skolor. Utifrån höstterminens betyg skulle endast 68,9 procent av dem – störst andel på Mariefreds skola, därefter Åkerskolan och lägst på Paulinska skolan – komma in på ett yrkesprogram. I snitt har alltså drygt 30 procent av eleverna på de kommunala skolorna i Strängnäs i nuläget för många F i sina betyg för att komma in ens på ett mer praktiskt inriktat program.
– Det tar tid att komma till rätta med de låga behörigheterna men vi ser att positiva förändringar är på gång, säger Catharina St Cyr (M), ordförande för barn- och utbildningsnämnden, som tycker sig ha märkt av en nytändning inom rektorsgruppen och lärarkåren under nuvarande läsår.
Niorna söker till gymnasiet på slutbetygen som sätts i juni – och enligt Raija Ikonen, chef för kommunens grundskoleverksamhet, brukar dessa vara högre än terminsbetyget från december.
Utbildningskontorets analys visar också att det för sammanlagt 20 elever handlar om så lite som godkänt betyg i endast ett kärnämne till – främst svenska på Mariefreds skola, matematik på Paulinska och Åkerskolan – för att de skulle bli behöriga till yrkesprogrammen.
– Decemberresultaten har analyserats av skolornas personal och ledning, insatser har planerats och elever involverats, säger Raija Ikonen och nämner ett gott exempel från Åkerskolan – där alla elever i årskurs 9 nu under vårterminen har bjudits in till dialogmöten tillsammans med sina vårdnadshavare.
– Där har eleven tillsammans med undervisande lärare gått igenom var eleven befinner sig nu och vad som behövs för att nå nästa steg. Vårdnadshavarna har fått informationen och de har kunnat samverka med skolan i att peppa eleverna framåt, berättar hon.
Även Catharina St Cyr nämner föräldraengagemanget som en framgångsfaktor:
– Det är fortfarande skolan som står för kunskapsuppdraget men det är viktigt att få alla runt barnet att samverka. Föräldrarna har involverats tidigare också, men nu testas nya sätt för att fler elever ska klara skolan.
Om alla de elever som behöver bli godkända i bara ett kärnämne till lyckas med det, så skulle andelen behöriga till yrkesprogrammen öka till 80,3 procent. Det är i nivå med fjolårets avgångsbetyg från nian. Ett uttalat mål är att Strängnäs ska nå samma behörighetsgrad som riket i snitt, 85 procent.
Sofia Könberg (L) befarar att risken för glädjebetyg höjs och efterlyser en jämförelse med nationella proven.
– Min farhåga är att risken för glädjebetyg höjs, när skolledningen sätter stor press på lärarna, säger Sofia Könberg (L), oppositionspolitiker i nämnden, och efterlyser jämförelser med nationella proven för att se att betygen inte är högre än elevernas faktiska kunskaper.
Raija Ikonen framhåller dock kriterier och riktlinjer för standardiserad bedömning:
– Lärarna är själva ansvariga för denna direkta myndighetsutövning mot en elev och vi har förtroende för deras yrkeskompetens, säger hon, och tillägger att skolorna också arbetar med sambedömning för att säkra att korrekta betyg sätts.