— Det är på riktigt fast på låtsas. Fast på riktigt.
Så beskriver Victor Ackerheim, konceptansvarig på Ung företagsamhets nationella kansli, gymnasieutbildningen UF-företagande.
När konceptet med UF-företag kom till Sverige 1980 möttes det först med skepsis. Ska elever verkligen driva företag samtidigt som de pluggar? I dag läser tusentals elever utbildningen på gymnasiet.
— Det finns forskning som visar att UF-företagare i större utsträckning startar egna företag senare, säger Victor Ackerheim.
Ung företagsamhet är en metod för att lära elever om företagande genom att låta dem prova själva. Utbildningen läses oftast som en kurs i tredje året på gymnasiet, ibland tidigare, och går ut på att eleverna får starta, driva och avveckla ett företag.
— Vad det är för typ av företag får de bestämma själva, men idén måste vara bärkraftig. De måste tänka vinst när de går in i företaget, men utbildningen går ut på att lära sig, säger Victor Ackerheim.
Eleverna börjar med att kolla upp marknaden. Vad vill de göra, och kan man göra det? Därefter skriver de en affärsplan där de konkretiserar sig och bestämmer företagets mål. De letar upp investerare, utvecklar sin produkt eller tjänst och marknadsför sig.
Så här års, ungefär halvvägs genom kursen, får UF-företagarna chansen att delta i en regional mässa där de visar upp sina företag. Vissa går vidare till SM i UF-företagande på Stockholmsmässan i vår. Där kan de tävla i olika grenar, till exempel årets tjänst eller årets produkt.
I slutet av läsåret ska UF-företaget avvecklas, eleverna betalar tillbaka till investerarna och om det gått bra kan de även plocka ut en vinst.
— Det är förstås jätteroligt om det har gått bra. Då ser man att det funkar. Men det är en utbildning, och när eleverna utvärderar efteråt brukar det vara ansvaret och samarbetet som var roligast, säger Victor Ackerheim.