– I januari bjöd jag in till en första träff med leverantörer och producenter av livsmedel i vårt närområde. För att börja se vad som finns. Vi har en del på gång, men det är småskaligt, säger Karin Lundell, verksamhetschef för Måltidsservice på Strängnäs kommun.
En stor pinne i hjulet för kommunens planer för närproducerat är avtalen. Detta eftersom det finns vissa regelverk som offentliga upphandlingar måste följa, som inte alltid gör kommunal verksamhet till en bra kund för småskaliga producenter.
– Bara för att det finns leverantörer och producenter är det inte säkert att vi är en attraktiv kund. Vi har lagen om offentlig upphandling att förhålla oss till. Det finns mycket vi kan göra men vi måste förhålla oss till reglerna, säger Karin Lundell.
När kommunen gör upp med en producent eller leverantör kan de erbjuda ett avtal på upp till fyra år, efter det får avtalet förnyas eller löpa ut.
– Producenten har en inkomst i fyra år och kanske behöver man öka produktionen. Men efter fyra år kanske man tappar sitt avtal. Vi behöver hitta ett sätt att inte riskera att stjälpa, säger Karin Lundell.
Det är också svårt att hantera både en grossist som ska leverera varor som inte går att närproducera och lokala producenter, utan att någon gör en dålig affär.
– Vi behöver en hel del andra produkter som man inte kan producera här, så en grossist måste vi ha och vi kan inte plocka hur mycket som helst ur ett grossistavtal, då kan det bli olönsamt för dem, säger Karin Lundell.
Ett annat krux för den lokala handeln är logistiken. Att hitta ett sätt att kunna leverera varor från flera lokala producenter, på regelbunden basis, som fungerar både för producenten, leverantören och kommunen är inte helt lätt.
– Logistikkedjan är den svaga länken, att koppla ihop oss som slutkund med en primärproducent. Om jag säger att vi har 30 leveransställen är det inte många som klarar av det. Vi vill köpa och de vill sälja men det är ett glapp emellan, säger Karin Lundell.
Martina Schagerlund, som är delägare av Lindholms gård håller med och tillägger att det kan vara svårt för lokala aktörer att förse kommunen med de stora mängder som efterfrågas.
– Kommunen vill ha väldigt stora volymer och det är bara de stora förädlingsindustrierna som kan ta fram det. De skulle kunna fokusera på vissa saker, som ägg eller potatis, säger hon.