– Det här är ett viktigt styrdokument för fritidsenheten, säger dess chef Anders Lexell.
Samtliga fokusområden från 2018 finns kvar. Dessa är: Föreningslivet, inkluderande idrott för alla, stimulerande och inbjudande idrottsanläggningar, motions- och spontanidrott, samverkan samt skolan – en viktig spelare.
I kommunen är det fokus på breddidrotten för barn, ungdomar och vuxna upp till 25 år.
– Här kan vi hjälpa nya föreningar att starta. Till exempel om någon vill dra igång en basketklubb.
– Men vi måste även jobba hårt mot vissa målgrupper, till exempel pensionärer och funktionsnedsatta. Motion är väldigt viktigt för hälsan, fortsätter Anders Lexell och har då främst rubrik nummer två i åtanke.
Beträffande anläggningarna ska dessa vara säkra och trygga platser att besöka, med god tillgänglighet även för personer med funktionsnedsättning.
En annan viktig punkt är alltså motions- och spontanidrott.
– De som känner att de inte vill vara aktiva i någon förening ska erbjudas motionsspår och isytor till exempel, just motion är med i större utsträckning i det nya programmet, säger fritidschefen.
I styrdokumentet står bland annat: "Det ska finnas goda förutsättningar för såväl organiserad idrott som spontanidrott. De satsningar som görs inom kommunen ska bidra till att lägga en grund."
Femte rubriken lyder i sin helhet: "Tillsammans – samverkan är nyckeln till framgång". Notabelt är att kommunen tecknar årliga överenskommelser med RF-Sisu Södermanland för att avsätta personalresurser.
Ett av de mål som nämns är ett långsiktigt samarbete mellan kommunen, skolor och idrottsföreningar.
Inte helt osökt kommer vi då in på det sjätte fokusområdet, nämligen "Skolan är en viktig spelare". Exempel på vad kommunen vill få till där är välfungerande skolidrottsföreningar, att förskolorna arbetar aktivt med fysisk aktivitet och att skolgårdar utformas så att de stimulerar till rörelse och idrott.
– Programmet ska nu omgående ut på remiss, säger Anders Lexell som poängterar att kollegan Lenita Franzell och flera politiker varit högst delaktiga i arbetet.
Remissen innebär att kommunens övriga nämnder, berörda föreningar och allmänheten ska få tycka till. Deadline är satt till den 14 februari.
Anders Lexell hoppas att programmet kan godkännas i mars 2024, för att gälla till och med 2025.
IK Viljans ordförande Erik Sjöholm tycker det är positivt att kommunen jobbar strategiskt med idrottspolitiken. Hans förening har cirka 650 aktiva och anser sig trångbodd på Larslunda IP:
– Vi har en bra dialog med kommunen, vi har presenterat underlag som visar att vår verksamhet behöver bättre förutsättningar för att verka på Larslunda. Där ingår bland annat önskemål att ändra den nuvarande 9-mannaplanen till en 11-manna med konstgräs. Numera spelas fotboll året runt i Sverige.
Anders Lexell igen:
– Kommunens pengar kan inte bara gå till fotboll, det är en viktig utgångspunkt. Dessutom finns det redan gott om planer, man måste se till helheten. Bresshammars IP kan tas i bruk tidigt om våren och Toresunds IP i Stallarholmen är det inte fullbelagd.
Jonas Boklund i Åker/Strängnäs hockey säger så här om programmet:
– Visst är det utmärkt att kommunen har ett styrdokument. Det stämmer väl överens med det dokument som finns hos oss. Vad jag kan sakna är att programmet inte alls nämner kommersiell verksamhet.