Grängesberg, 60 cl, 63:-
Lion bars intåg i Strängnäs var långt ifrån en rak stig.
I flera månader var lokalen tillfälligt stängd och folktom medan ägarna väntade på att få sitt alkoholtillstånd beviljat.
Först i mars 2023 – nästan ett år efter att baren först nekats serveringstillstånd – kunde Strängnäsborna kliva in i sitt "andra vardagsrum", som kedjans representanter beskriver sina krogar.
Lion bar som kedja har funnits sedan 1996 och filialen i Strängnäs kan mycket väl vara den fräschaste av dem alla. En del av fräschören kan ha att göra med avsaknaden av gäster när Krogpatrullen besöker verksamheten. Ändå, det är skönt att kunna knata runt inne på restaurangen utan att känna kladd från utspilld öl klibba fast på undersidan av sulan vid varje steg.
På tal om öl börjar vi med kvällens mest givna val av dryck: En stor stark. I det här fallet en Grängesberg – ölmärket med en sån självklar koppling till krogkedjan att det till och med skrivits låtar om det.
Till ölen, som har den smakkombination av beskt och sött som vi är vana vid, beställer vi lökringar och buffalo wings. Och här kommer också kvällens första stora frågetecken.
Lökringar med aioli, 69:- före klockan 19, därefter 79:-
Buffalo wings, serveras med bbq-sås, 69:- före klockan 19, därefter 79:-
Båda rätterna serveras nämligen på en tunn bädd av blandade grönsaker som nog ska ge en liten artistisk touch till serveringen. Dessvärre medför detta två problem: Det första att vi är av åsikten att klassisk krogmat som kycklingvingar och lökringar bör serveras på klassiskt vis, allra helst i en liten skål med flottigt papper i botten. Det andra problemet, som egentligen är mycket värre, är att lökringar som blir liggandes mer än några sekunder på gurkskivor och dylikt blir soggiga. De förlorar sitt krispiga yttre och får istället en obehaglig konsistens som mest liknar blött tyg.
I smakväg är kycklingvingarna välkryddade och fina. Lökringarna har redan innan de blötts ner ett lite väl mjukt yttre och en något mjölig underton. Aiolin som serveras till lökringarna kunde vi också varit utan, då det blir lite kaka på kaka.
Lions högrevsburgare – hemlagad högrevsburgare som serveras med pommes och srirachamajo, 129:- före klockan 19, därefter 139:-
Plankstek (fläsk) – örtmarinerat kött med hemlagat mos och bearnaisesås, 109:- före klockan 19, därefter 119:-
Över till varmrätterna, där vi fortsätter på temat barmat med hamburgare, plankstek och fish and chips.
Hamburgaren är bra. Riktigt bra, till och med. Köttet har en viss hetta, vilket är mer än välkommet, och såsen rundar av bra. Brödet är torrt och den picklade rödlöken ligger som en tjock klump men förutom dessa detaljer är det en burgare som förtjänar en ordentlig tumme upp. Dessutom är pommes fritesen som serveras till roligt (och gott) alternativ till de smala och tunna potatisstrån man oftast serveras på krogen. Och en stjärna i kanten för den överfyllda bägaren med dippsås som serveras till – att kalla det ytspänning hade varit en underdrift av rang.
Planksteken är, precis som väntat, en fet och bastant historia som lägger sig i magen som en tegelsten. Här finns inget direkt att anmärka på, den smakar nämligen precis som väntat. Har man smakat en plankstek har man smakat dem alla.
Fish and chips med vinägrett och remouladsås, 129:- före klockan 19, därefter 139:-
Fiskrätten missar dock målet rejält. Fisken i sig verkar bara uppvärmd, inte friterad. Den smakar även sött med en obehagligt kemiskt eftersmak. Vi anar att något inte står riktigt rätt till med vinägern heller. Kanske har den blivit ståendes i sin lilla bytta sedan dagen då krogen slog upp dörrarna? Vi låter den hur som helst ligga kvar där.
Man går inte till Lion bar för en kulinarisk finupplevelse, det förstår vi med. Men det måste ändå vara bättre än så här.
Till vänster: daimtårta med grädde, 69:-
Till höger: kladdkaka med grädde, 69:-
Vi väljer att ta in varsin kladdkaka och daimtårta som avslut på kvällen.
Daimtårtan är i princip hämtad direkt ur frysen – inget att skriva hem om. Kladdkakan däremot är riktigt krämig och kladdig med en krispig yta. Den får oss nästan att skämmas över att vi förväntade oss en torr och smulig kaka.
Väggarna pryds med tv-skärmar som visar olika mat- och dryckerbjudanden, samt tavlor med inspirerande citat skrivna av anonyma författare.
På det hela taget är servicen ungefär som man kan förvänta sig på en barkedja av det här stuket. Någon uppassning vid borden är det inte tal om, trots att vi är de enda gästerna under de timmar vi blir kvar. Vi hinner dock bevittna hur en av krogens stammisar kliver in och, utan att säga ett ord, får sin beställning, sveper den och drar.
Om inte det är tecken på service i världsklass så lägger vi ner.