Längst ut på den kurviga grusvägen har Catrin Björkner sitt jourhem för katter i nöd.
– Det är bra då man inte behöver oroa sig för att någon katt ska bli påkörd, säger hon.
På uppfarten står en stor pall med kattmat och några lådor kattsand.
– Jag blev förvånad när det kom kattsand också, men det är jättebra det med. Det går åt.
Bakom mat- och sanddonationen står kattmatsproducenten Mjau som under förra veckan delade ut totalt åtta ton kattmat fördelat på 62 katthem runt om i hela Sverige.
Av dessa åtta ton gick 130 kilo till Catrin Björkners jourhem.
Kontakten gick via Livbojen i Eskilstuna. Det är också via Livbojen och grundaren Sara Palm som Catrin Björkner tar in och kommer i kontakt med de flesta av de katter som behöver ett nytt hem.
Catrin Björkner har drivit jourhemmet åt Livbojen i tre år. Katterna hon tar emot kommer i många fall från så kallade "kattsamlare" där de vanvårdats. Den sortens ägare har ofta svårt att skiljas från sina katter, trots att de ibland har djurförbud.
Några av katterna i Catrins hem har fått bli kvar, som Ludde, som är äldst i hemmet, eller den fortfarande något skygga Dammråttan. Hon har fått sitt namn från att hon oftast hittas under soffan dit hon också springer och gömmer sig när tidningens reporter försöker hälsa.
Men det händer också att det kommer katter från hushåll där katterna fått för många ungar och ägaren inte kan ta hand om dem. Catrin Björkner berättar att hon samlat in 50 katter bara några kilometer bort för två år sedan. I det fallet var det ett äldre par vars katters parning gått i överstyr.
Ofta är de katter som kommer hem till Catrin Björkner sjuka och undernärda efter att ha levt en lång tid på rymmen. När tidningen besöker jourhemmet får vi bland annat träffa Michael som varit ute hela vintern och frusit sönder öronen.
– Han fångades in i Eskilstuna och vi hittade ingen ägare till honom. Så småningom kommer han att tappa öronen. Många tror att katter klarar sig ute på vintern men det gör de inte.
– Ofta har katterna som kommer hit öronskabb och måste vaccineras eller steriliseras.
De flesta går att rädda, men inte alla. Catrin berättar om en katt som skjutits med hagelgevär och fått båda sina framben avskurna. Det var en av få som tyvärr behövde avlidas på grunda av sina smärtor.
Hur orkar du ta hand om dem allihopa?
– Jag måste orka. Det finns ju inget annat alternativ för dem.