Den nu 53-årige ex-landslagsmannen var i maj 1999 på väg tillbaka efter en hälseneoperation.
Comebacken blev ett lopp han sent ska glömma.
– Jag låg fyra när jag hörde signalerna från bron, vilket jag förstås reagerade på. Bjarne Thysell, Ulf Olsson och Johnny Petrén befann sig strax framför mig. Bommarna hade hunnits fällas och de smet under. Jag tvekade först, men följde efter. Bron började svänga och till slut blev jag tvungen att hoppa över glipan för att inte bli kvar på mittdelen, säger Peter Koskenkorva.
Han är uppväxt i Blekinge och kom via Karlstad och Stockholm till Strängnäs 1997.
Bland klubbarna Koskenkorva representerat finns storheter som Karlstad-Göta, Mälarhöjden och Hässelby.
– Jag provade massor av distanser men var inte bäst på någon, säger han blygsamt.
Stjärna eller ej, på meritlistan finns trots allt 24 SM-guld och flera landslagsuppdrag för Sverige. 1992, till exempel, deltog han på 1 500 meter vid Finnkampen i Helsingfors.
– Det var den gången som samtliga sex löpare diskvalificerades för ojusteheter (eller slagsmål, som Christer Ulfbåge sa i tv-sändningen, vår anm.). Så jag är väl mest ihågkommen för det och händelsen i Strängnäs, säger han halv på skämt, halvt på allvar.
– Incidenten på bron är ett minne för livet, det var dessutom enda gången jag sprang loppet.
Halvmaran i Strängnäs hade startat klockan 14.00 och ungefär tio minuter senare kom tätkvartetten fram till Tosteröbron.
– Jag tänkte väl: Det kan inte vara sant, säger Ärlas välmeriterade löpare Bjarne Thysell.
Han struntade alltså i de fällda bommarna, kutade över bron och drog successivt ifrån konkurrenterna för att komma åt ett spurtpris.
Bjarne Thysell vann loppet överlägset på 1.09.20, vilket var något snabbare än hans segertid från 1997.
– Men jag förlorade nog två minuter på grund av motvinden på den större bron, sa han till tidningen.
Hur ser du på den inträffade i efterhand?
– Som en komisk grej.
Vad tyckte du om Två broar?
– Ett trevligt lopp men banan var inte jätteenkel. Jag såg den som en genomkörare inför Stockholm marathon någon vecka senare. Det var tråkigt för Strängnäs att tävlingen försvann.
Bjarne har bland annat sprungit en mara på EM 1998. Även damvinnaren i Strängnäs 1999, Marie Söderström Lundberg, var ett affischnamn i långloppssammanhang.
– Ett år hade vi med "Biten", Åke Eriksson, dubbel VM-löpare i marathon. Jag minns mycket väl när han ringde till mig och frågade om det gick att anmäla sig sent. Han presenterade sig som Åke Eriksson, och jag kopplade inte först. Några startpengar kunde inte IFK Strängnäs erbjuda, däremot hade vi ett spurtpris som "Biten" lyckades vinna, berättar tävlingsledaren Sven-Olof Ankarfjord.
Enligt honom hade Två broar försvunnit även utan brofiaskot 1999.
– Den organisationen vi då hade var på väg att splittrats. Att arrangera Två broar krävde dessutom 90 flaggvakter. Men det var ett härligt lopp. Som mest hade vi nog 800–900 löpare på startlinjen, säger Sven-Olof Ankarfjord.
Missödet med bron som öppnades förargade honom mycket.
– Så sent som dagen innan hade jag talat med vakten i Hjulsta om att inte släppa igenom någon båt strax efter klockan 14.