Grov misshandel, grova rån, hot och skadegörelse i centrala Strängnäs, vid resecentrum och i Åkers styckebruk. En gemensam nämnare för dessa grova brott den senaste tiden är att förövarna är unga. Ibland mycket unga.
Tidningen bad kommunpolis Peter Sigurd beskriva vad polisen har att arbeta med och vilka människorna bakom brottsrubriceringarna är.
– Vi pratar om max 30–40 personer, med svans och allt. Av dem är 5–10 mest drivande – de som har kapacitet att få med sig andra ungdomar, säger Peter Sigurd som i sammanhanget manar till perspektiv:
– Det blir ofta väldigt mycket fokus på "ungdomsproblematiken i Strängnäs kommun", men vi har kanske 3 000 ungdomar och de allra flesta är skötsamma. Den senaste tiden har dessutom ett ökat tillflöde från andra kommuner, som Eskilstuna, ställt till med problem.
Varför kommer de hit?
– De kan ha syfte att begå brott i Strängnäs, åka hit för att sälja narkotika, någon har träffat en flickvän, någon har kompisar här ... det finns lika många anledningar som ungdomar.
Är det ett eller flera gäng?
– Det är väldigt löst sammansatta grupperingar, utan utpekade ledare. De hänger ihop kring olika intressen som kan variera över tid. De kan ha uppsåt att begå brott eller så gillar de bara att hänga med varandra och då händer dåliga saker.
Peter Sigurd fortsätter:
– Det gemensamma är att de ofta har det väldigt trassligt på hemmaplan. Det kan handla om ensamstående föräldrar, dålig ekonomi, missbruk, arbetslöshet – föräldrar utan kapacitet eller förmåga att ta hand om sina barn. Och blir barnen inte sedda och bekräftade hemma söker de sig naturligt till de här grupperingarna, där de får en identitet.
Så för att fånga upp de unga måste man också fånga upp de vuxna?
– Ja. Det är jätteviktigt. Att den grövre brottsligheten går ner i åldrarna är ett nationellt samhällsproblem som kopplas till familj, boendemiljö och ekonomi. I Strängnäs ser vi att fler ungdomar är på glid, som samhället inte lyckats hantera i samma utsträckning som förr.
Är det ett misslyckande från samhällets sida?
– Det är klart det är ett misslyckande när ungdomar begår brott. Däremot går det inte att peka ut en enskild aktör. Det är inte kommunens, socialtjänstens eller polisens fel. Det är ett gemensamt misslyckande från samhället när ungdomar far illa och inte kan anpassa sig.
Därför behövs även gemensamma insatser för att fånga upp de utsatta, säger han.
– Ingen kan lösa det själv. Vi behöver en långsiktigt hållbar samverkan och det har vi nu – ett väldigt bra samarbete med Strängnäs kommun.
Många frustrerade medborgare efterlyser hårdare straff, även mot unga.
– Det är ingen lösning. Kanske för äldre kriminella som bryr sig om strafflängder. Men när vi pratar ungdomar och brottslighet måste vi vägleda dem mot att bli bra vuxna. Unga har inte samma konsekvenstänk.
Ni har era årliga medborgarlöften, samverkan blir allt vanligare och vaktbolag och ungdomsteam är mer aktiva. Ändå går de grova brotten ner i åldrarna. Vad säger du till de som är kritiska och tycker att inget händer?
– Jag kan förstå den uppfattningen, men: Utan alla dessa insatser, hur hade det då sett ut? Det vi gör har effekt – men man måste förstå att det är en samhällsutveckling som kommer att ta många många år att vända, säger Peter Sigurd.