Överstrykningar och tillägg korrigerar Bohuslänningens artikel från 2021 till en, enligt Hans Forsman, korrekt version. Att vara först är viktigt för den i dag 83-åriga entreprenören.
Byggdes den första riktiga takboxen utanför Bengtsfors för 40 år sedan, frågade sig tidningen Dalslänningen 2021. "Ja, troligtvis" lyder artikelns svar, men den slutsatsen är överstruken med blyerts på den utskrift som Hans Forsman förvarar i en minnespärm. I stället har han plitat dit: "Nej. Däremot så byggdes den i Strängnäs 1972."
– Jag blev irriterad när jag såg det. Där står han och slår sig för bröstet, säger den 83-åriga Strängnäsbon och tittar på den dalsländska artikeln som bildsatts med ett arkivfoto från 1981.
När den bilden togs hade Hans Forsman redan startat Strängnäs första kommersiella gym (Strängnäs hälsostudio på Finningevägen, 1980) och stadens första båtuthyrning (vid O' Henrys hotel på Tosterön, nu känt som Mälarblick). Och vid det laget hade han jobbat med plast i 20 år.
Allting började i Los Angeles på 1950-talet. Där stötte studenten Hans Forsman på fenomenet campingvagn, ett slags släpvagn att slå upp sitt tält på samtidigt som kåpan kunde vändas upp och ner och användas som båt. En sådan skulle han börja tillverka i Sverige.
1961 startade fabriken på Tosterön. Sju år senare flyttade verksamheten till nybyggda lokaler på Finningevägen.
– Campingvagnen slog aldrig igenom, svenskarna köpte husvagn eller tält i stället. Men det var det som ledde oss in på plast, berättar Hans Forsman.
75 000 takboxar tillverkades av Strängnäsföretaget – och bland annat 600 000 kåpor till båtmotorer, 20 000 kanoter och 600 campingvagnar.
Den allra första takboxen, Skiline, togs fram 1967. 1972 kom Packline, som skulle bli företagets stora succé. Men vid tidpunkten fanns inget intresse för takboxar. Så i stället tillverkades andra plastföremål i fabriken – i väntan på att en box monterad på en Strängnäsbil skulle skapa en snackis i fjällvärlden.
– Jag gav två lådor till en kille här i stan som hade barn som tävlade alpint. Han skulle säga till mig när folk däruppe började fråga vad det var han hade på taket. I slutet av 1970-talet kom han till mig och sa "nu Hasse, nu kan du sätta igång".
När Ingemar Stenmark blev en riksangelägenhet som fick allt att stanna upp, tog försäljningen av Packline-skidboxar fart. Den här bilden är från 1974.
När Ingemar Stenmark blev den riksangelägenhet som fick allt att stanna upp, tog försäljningen fart på riktigt.
Hade Stenmark någon Packline?
– Han fick en av mig men jag vet inte om han använde den. Han var ju så stor och transporterade inte sina grejer själv, säger Hans Forsman.
1978 tecknades ett tvåårigt avtal mellan Svenska skidförbundet och Forsmans. För 10 000 kronor per år fick Strängnäsföretaget ensamrätt att utrusta förbundet med boxar, i utbyte mot att "överenskommet bildarrangemang med aktiva/ledare" fick användas i dess marknadsföring.
Att Ingemar Stenmark ingick bland de som skulle fotograferas var en självklarhet för Hans Forsman, framgår av ett brev som också finns bevarat i pärmen. Men Stenmark dök aldrig upp vid fotograferingen, och Hans Forsman tycktes vara säker på att det handlade om pengar.
"Två man ställer alltså upp i varsina bilar och offrar dyrbar tid på detta clowneri", skrev han till skidförbundet och meddelade att han inte tänkte betala förrän bilderna på Stenmark med skidlådorna var säkrade. I nästa brev hälsade förbundet, "högaktningsfullt", att de inte var de enda som höll på med clownerier och att han kunde ta tillbaka sina boxar.
– Har jag skrivit det där? säger Hans Forsman och skrattar när han påminns om kontroversen.
Minns du hur det slutade?
– Nej, jag minns det knappt alls. Men det låter olikt mig, jag måste ha varit väldigt upprörd.
1968 flyttade plastfabriken från Tosterön till nybyggda lokaler här på Finningevägen. 1984 såldes verksamheten till Fjällräven, som tog över tillverkningen av takboxarna.
75 000 Packline tillverkades i Strängnäs av som mest 35 anställda. På den tiden var produktionen ett riktigt hantverk, enligt Hans Forsman som berättar hur polyesterfärg sprutades i en form innan en glasfibermatta rollades över den som en armering.
– Det fanns skyddsutrustning även då, men det var nog ändå väldigt höga koncentrationer av gaser som vi andades in. Jag verkar ha klarat mig, fast jag ryser när jag tänker på hälsoriskerna. Det var en av orsakerna till att vi la av, säger Hans Forsman.
Fjällräven köpte verksamheten 1984. Efter ytterligare försäljningar produceras nu lådor av varumärket Packline i Norge.
– I går såg jag senaste modellen på en bil parkerad uppe på torget, säger Hans Forsman och visar en bild i sin mobiltelefon.
Hur känner du då?
– Jag blir glad. Det finns många tillverkare men vi var faktiskt först.