– Fett och oljigt men samtidigt stenigt. Och om man verkligen anstränger sig så känner man en jordgubbshint.
Fredrik Dalman sätter ord på det som hans skarpaste sinne upplever, när han sniffar på den lilla pappersremsan som har doppats i ambraolja. Doften är bekant, även för en otränad näsa.
Ambra är ett vanligt doftämne inom parfymindustrin. Den äkta varan kommer från kaskelotvalens tarmar. En teori är att ambra bildas runt vassa föremål som valen fått i sig. Klumpar av ambra har hittats både till havs och uppspolade på stränder.
– Valspya, konstaterar den 27-åriga parfymören är hemma hos föräldrarna i Strängnäs för att fira jul och nyår.
– Men fråga mig inte hur någon kom på idén att göra parfym av det!
Det var under utbildningen vid Grythyttan som Fredrik Dalman insåg att han inte alls ville jobba som sommelier och matkreatör.
– Jag var inte så intresserad av druvorna utan satt oftast med näsan i ett vinglas. Vi var mycket i England när jag var barn och därifrån har jag mitt första doftminne. Vi var och tittade på det riktiga Thomas-tåget samtidigt som vi åt en korv som var kryddad med salvia. Den doftkombinationen, ånglok och salviakorv...! För några år sedan försökte jag återskapa den där doften i labbet och jag kom faktiskt ganska nära, berättar han.
Han examinerades från Grythyttan 2011 och reste då till London i hopp om att närma sig parfymerna. Han hamnade bakom disken på ett av de större varuhusen, och medan han sålde dofter till rika kunder hittade han en skola i franska Grasse.
– Först var det ett dofttest där man skulle sätta 50 olika dofter. Det var också ett kreativitetstest, ett matteprov och en intervju, berättar Fredrik Dalman, som var en av de tolv som sållades fram bland 1 500 sökande.
Under ett år på Grasse institute of perfumery lärde sig Fredrik Dalman att identifiera 600–700 dofter. De är sparade i hans inre bibliotek, som växer sig allt större med åren. När han som parfymör ska skapa en doft går han tillbaka till sin imaginära katalog, blandar materialen som finns i laboratoriet och resultatet ska då förhoppningsvis bli något som människor njuter av att lukta på.
– Något som jag lärde mig i skolan är att människor från olika kulturer uppfattar dofter på olika sätt. Vi var tolv elever från hela världen och det var makalöst hur olika vi kunde uppfatta exempelvis doften av ros. I Sverige vill vi inte ha för tunga dofter medan det i Mellanöstern ska vara så kryddigt och starkt som möjligt. Det är något man måste tänka på man gör parfymer. Man måste veta vilken marknad man arbetar för, säger Fredrik Dalman.
Efter utbildningen fick Fredrik Dalman jobb som "baby perfumer", som assistent till en känd parfymör i Paris. Därefter väntade ett jobb som "junior perfumer" åt ett annat företag i franska Cabris. Som sådan fick Fredrik Dalman chansen att ta fram egna dofter – en tulpandoft fick en holländare på fall, och jobbet som ordinarie parfymör hos Mona di Orio i Amsterdam blev Fredrik Dalmans i juli. Hans första doft för parfymhuset kom ut i handeln i september.
– Jag har fått både positiva och negativa recensioner. Men så är det när man jobbar med konst. Som parfymör får man vänja sig vid att alla inte kommer att tycka om det du gör.
Hans familj flyttade till Strängnäs 2008, när pappa Johan Dalman fick jobb som prost i domkyrkoförsamlingen. Fredrik Dalman har bott hemma hos föräldrarna i kortare perioder mellan sina utbildningar och de olika jobben i England och Frankrike, men han säger att han ändå känner sig hemma i staden.
– Strängnäsrosen har jag tänkt att jag ska göra något på. Den växte vid domprostbostaden och doftar helt makalöst av citrus och honung. Och på sommaren blommar det mycket syren här, det är en doft som jag förknippar med Strängnäs.
Nu har Fredrik Dalman köpt lägenhet i Amsterdam, och ser fram emot att slå sig till ro i staden. Hos Mona di Orio har han sitt eget laboratorium med hundratals flaskor och burkar. Där finns eteriska oljor, med oljor från exempelvis blommor som har framställts genom ångdestillation. Där finns också så kallade absoluter, doftextrakt som har dragits ut ur växterna med hjälp av en alkohol. Utöver naturliga material, från såväl växtriket som animaliska dofter, arbetar Fredrik Dalman med olika grader av syntetiska material.
– Många tycker att det är fel med syntetiska material. Men jag tror att det är få som skulle vilja ha en parfym som är gjord på bara naturliga material. Den skulle kanske dofta i två timmar, sedan skulle allt vara borta. Till och med Chanel no 5 innehåller delvis syntetiska material, säger han.
Många material som använts i parfymframställning genom tiderna är numera förbjudna då de kan orsaka allergier. Att växter är utrotningshotade eller att djur tar skada är andra anledningar till att vissa doftextrakt inte längre används.
Naturliga råvaror kan också vara sällsynta. Så är det exempelvis med ambran, därför framställs den ofta på syntetisk väg.
– Det är synd att valarna inte kräks mer än de gör. Äkta ambra är dyrare än guld, säger Fredrik Dalman.