Riktigt smör och delvis ekologiska ingredienser finns i kanelbullarna som Fröken maräng bakar.
Det finns bullar för de flesta plånböcker, när den kaneldoftande högtidsdagen den 4 oktober ska firas i vårt område. Hos matbutikerna och bensinstationerna brukar det klassiska bakverket i avbakningstappning inte kosta många kronor stycket – men även hos kaféerna och bagerierna som själva knådar, kavlar och rullar finns olika prisnivåer.
Billigast i tidningens jämförelse är bullen från Café Prinsen i Strängnäs och priset – 22 kronor – verkar locka många kunder.
– Förra året sålde vi runt 2 500 bullar och vi kommer att baka samma mängd i år, säger Bjarki Buason, bagare på caféet.
Det är "en klassisk svensk kanelbulle" som bjuds hos Café Prinsen, berättar han, en vetedeg med kanelfyllning och pärlsocker på toppen. Här används margarin som fett, och ingredienserna är inte ekologiska.
Ekologiska rakt igenom är däremot bullarna som bakas hos Bageri speceri i Stallarholmen, som också säljs på företagets ställe i Solberga.
– Vi är ekologiskt certifierade så allt vi köper in är eko. Priset på bullarna sätts utifrån råvarorna, arbetstiden som ligger bakom och så ska vi göra en viss vinst så klart, säger Angelica Nordlund som är bageriansvarig.
Men dessa bullar är ändå inte de dyraste i tidningens jämförelse. Dyrgriparna köps i stället – för 42 kronor styck – på Gripsholms värdshus i Mariefred.
– Det är vad det kostar att göra en bulle om man använder bättre råvaror såsom riktigt svenskt smör och närproducerat, ekologiskt mjöl. Det är en lite lyxigare bulle efter det recept som vi har ärvt från Annas hembageri, säger bageriansvariga Linnéa Landin.
Priserna för "kaffebröd på kaféer" har ökat mer än konsumentprisindex, både sett till det senaste året och över längre tid. Det visar statistik från Statistiska centralbyrån. Så är det däremot inte för kategorin "färdiga bakverk i butik".
"Rätt så mycket dyrare", säger Carl Mårtensson som arbetar på avdelningen för ekonomisk statistik och analys hos SCB.
– Det har blivit rätt så mycket dyrare att fika ute. Att det har blivit dyrare för kaféer att köpa in sina ingredienser är säkert en del av förklaringen. Intäktsbortfallet för restaurangbranschen under pandemin kan vara en annan, säger Carl Mårtensson som arbetar vid SCB:s avdelning för ekonomisk statistik och analys.
Även hemmabagaren noterar ett dyrare bullbak, som följd av prisutvecklingen. På tio år har smör och margarin blivit omkring 90 respektive 70 procent dyrare, medan KPI ligger på drygt 30 procent. Även socker och ägg hör till ingredienserna som dragit iväg i pris, jämfört med KPI.
– Sett till en tioårsperiod har de mesta bakingredienserna stigit över 40 procent i pris. Men pristrenden verkar ha stannat av senaste året, förutom för sockerpriset som har ökat mycket på slutet, säger Carl Mårtensson.
Khaldoun Zeneddin siktar på att baka och sälja 200 kanelbullar under fredagen. Arkivbild.
Flera av de lokala bagarna som tidningen har pratat med säger att de inte vill höja priset på sina kanelbullar, trots att råvarorna har blivit dyrare.
– Jag måste tänka på kunderna, säger Khaldoun Zeneddin bakom Ohlssons hembageri i Stallarholmen, som hör till ställena som tar minst för en bulle.
– För mig är det viktigt att alla ska ha råd med en bra kanelbulle, att man ska kunna unna hela sin familj det på en sån här dag. Det är samma sak kring fettisdagen, det är ju helt galet när en semla kan kosta 80 kronor. Nej, jag vill hellre sälja bra bullar till så många som möjligt, säger Lotta Risberg Jonsson som driver Lotta på Tårtmakargatan i Strängnäs.
Lotta Risberg Jonsson vill hålla ner priset på kanelbullarna för att alla ska ha råd. Arkivbild.