Bjuds det på finchoklad, eller endast torra broschyrer? Finns det över huvud taget en enda mjuk sittplats och tänker man återvinna stugan efter valet? Vi kontrollerar saken och utser en vinnare.
Det är eftermiddag på Gyllenhjelmstorget där det snackas facebook, friskolor, vindruvor och getingar. Paulinska skolans elever rynkar på näsan, de vill ha choklad. Jag är beredd att hålla med, inte lockas folk av sura, hårda citronkarameller. Skärpning, Folkpartiet! Tveksamt också om Kristdemokraternas små torra augustijordgubbar är grejen. En färgglad disktrasa då? Mja. ”Svart blir vitt med Rut”, proklamerar M-trasan i sin ensamhet. Ja, för Moderat-stugan är tom trots ryktena om hur livade MUF:arna brukar vara, men icke. Inte i dag. Samtliga stugrepresentanter har tydligen bjudits in till debatt i Pensionärernas hus, något Kristdemokraternas kvinnor intill (ursäkta det slitna uttrycket) RASAR över. De har nämligen inte sett röken av någon pensionärsinbjudan och gör bittert med tummen ner. De vill prata, men var ska jag sitta? Två futtiga pyttestolar förnedrar jag ej min rumpa med och målarfärgen sprätter över hela KD-stugan.
Miljöpartiet försöker åtminstone, de bullar upp med mjuk recyklad kudde på träig pinnstol och bjuder på miljövänlig och lokalt målad konst. Och medan Jens Persson stolt visar upp Centerns toalettlåda (!) – japp, C-stugans egen lilla skatt består av en byrålåda med femkronor till eventuella toalettbesök, frestar Strängnäspartiets Erik Berg med en saftig bulle från närmaste bageri. Nada till besökarna. Sätten att stötta Strängnäs näringsliv är olika, tänker jag torrt och kollar in Vänsterns spartanska broschyrtäckta bord. Ingenting att äta, ingenting att dricka. Och ingen att tjuvkika på mer än en smittande glad Ching-Pei Aronsson som livar upp stämningen med sitt klipp och klistrande.
Utanför sossarnas stuga pågår såvitt jag hör torgets enda åtminstone småljumna diskussion. Åsikterna om friskolor går föga förvånande isär då M-Thomas Axelsson och S-Ulf Klason möts i spontandebatt. Jag beslutar mig ändå för att trotsa viss motgång med att försöka dämpa såväl ryggtrötthet som blodsockerdipp. Folkpartiets solstolar med både bakåtlut och svikt får det bli. Bjuds till och med in på verandan där blåklint och fräsch duk påpassligt pryder bordet. Kaffet står på, chokladkex av godkänd sort skymtar och när Gunnar Swahn likt en ful gubbe räcker fram en fet påse lösgodis ger jag upp. Jag tar glatt emot gottis från karln, tuggar i mig mutan och får dessutom ett paket blåklintsfrön instucken i min hand. Det lönar sig att fjäska en dag som denna – jag är lättköpt – FP kammar hem segern med långt ifrån superfantasifulla mutor. Lägger mig platt.