Hemmaplugg ingen höjdare: ”Vi saknar kompisarna!”

Ludwig Kinert går första året på ­Europaskolans program Modern Humanities i Strängnäs och är inne på sin fjärde vecka med hemmaplugg. Emma Geijerman pendlar vanligtvis till Viktor Rydbergs gymnasium i Stockholm eftersom hon går på Naturvetenskapsprogrammet (åk 2).

EXTRA träffar dem för att höra hur det är att plugga hemma nu när skolorna stängt med tanke på risken för coronasmitta. Vi ses på en altan för säkerhets skull.

Både Emma och Ludwig tycker att det jobbigaste är osäkerheten kring hur länge det här ska pågå. Blir det någon skola före sommarlovet eller först i höst?

– Det blir heller inte samma kvalitet på undervisningen när man går hemma, motivationen är inte lika hög, säger Ludwig. Men visst, det funkar och det här är väl det bästa man kan göra i den här situationen.

Emma berättar att det är mycket självstudier nu.

– Vi har ett digitalt klassrum där vi samlas med läraren för att få uppgifter, sedan är det mycket eget arbete med uppsatser och så. I går skrev jag matteprov på distans, det var intressant.

Provet fick eleverna på datorn i ett program som inte tillät dem att lämna sidan. Sedan krävdes att eleverna skulle fixa så att de filmades snett bakifrån för att kontrollanter skulle kunna upptäcka eventuellt fusk.

– Jag och pappa byggde ett stativ av en lasermätare och satte fast mobilen i den.

Ludwig berättar att skoldagarna ser olika ut dag från dag. Ibland är han uppkopplad en hel dag mot klassrummet och andra gånger blir det en snabb samling där eleverna får en uppgift och sedan jobbar själva.

Vilka fördelar finns?

– Jag tycker att det kan vara rätt så skönt ibland att jobba hemma, säger Emma. Det är liksom mer avslappnat. Till exmpel om vi skriver uppsats i svenska: istället för att sitta på en obekväm stol i ett klassrum och höra andras smattrande mot tangentbordet så kan man sitta bekvämt i soffan.

Hon behöver heller inte sitta av två timmar per dag på tåg.

– Samtidigt blir jag trött och slö av att gå hemma hela dagarna. Och jag saknar att inte få träffa kompisarna, att få ett avbrott.

Som det är nu sitter Emma och hennes klasskompisar vid datorn i princip hela förmiddagarna fram till lunch. Då försöker Emma få till en ”skypeträff” med så de åtminstone kan äta tillsammans.

Hon har dessutom börjat med en ny rutin: nästan varje morgon tar hon en promenad med pappa innan skoldagen börjar. Det gör inte Ludwig. Han är morgontrött och stiger upp typ tio minuter innan lektionen börjar, fixar snabbt en macka och kaffe innan han sätter sig framför datorn.

– Jag pratar med killarna i klassen nästan hela dagen via olika medier, säger han, vi håller kontakt via Discord bland annat. Men även om vi har det, så känns det fortfarande ensamt.

Idrottslektionerna då? Emma och hennes klasskompisar har uppmanats att spela in en video när de gör ett yogapass. Och i kemin har läraren labbat ensam med syror och baser framför webbkameran medan eleverna fått skriva labbrapport på det.

– Lärarna är rätt så kreativa av sig, berömmer Emma.

Oro finns ändå för hur det går med de avslutande kursproven i vår, de betyder mycket för betygen.

Har ni bra arbetsplatser?

– För mig är det ganska mycket fötterna på bordet, säger Ludwig. Om jag lyssnar på något kan jag också ligga ner och anteckna. Men skriver jag så sitter jag vid skrivbord.

Emma har ett skrivord som hon håller sig till.

– Men jag tror jag måste skaffa en bättre stol nu.