Femton procent av maten som serveras i skolan äts inte. Måltidschefen Karin Lundell pekar bland annat ut konflikter mellan olika politiska mål som en bidragande orsak.
– Det är vår tydliga uppgift att vi ska hantera klimatfrågan samtidigt som vi säkerställer att barn äter bra och därmed kan uppnå kunskapsmålen, säger Jacob Högfeldt.
Han påpekar att kommunen just nu tar fram ett måltidspolitiskt program som ska tydliggöra politiska ambitioner och möjliga målkonflikter.
Anser du att det är kommunens roll att tycka till kring vilken sorts mat som är bra eller mindre bra?
– Jag menar nog att kommunen har en uppgift att föra det samtalet med våra elever. Vi för sådana samtal i en mängd olika frågor för att skapa kunskap så att de senare i livet kan fatta välunderbyggda beslut.
Kan du förstå om det ogillas av en del föräldrar?
– Jag har förståelse för det, men vi tränger oss inte på i den privata sfären. När man är hemma får man ju laga den mat man själv önskar.
Har införandet av vegetarisk mat gått för fort?
– Nej, det tror jag inte. Men jag tror att vi måste samtala mycket mer, framför allt med barnen för att vi ska veta vad som är viktigt för dem. Unga vill inte abdikera från klimatfrågan utan tvärtom. Samtidigt vill de ha god och nyttig mat.
Jacob Högfeldt anser även att skolmatfrågan inte bör reduceras till vegetarisk eller inte.
– Jag skulle gärna se att vi pratade mer aktivt om var varorna kommer ifrån och hur de är producerade.