Kommunen räknar med att dra in ungefär 34 miljoner kronor på olika exploateringsprojekt, bland annat Gorsingeskogen (bilden), Södra stadsskogen, Stavlund, Biskopskvarn och Vattentornshöjden.
Skatteintäkter utgör 80 procent av kommunens inkomster och majoritetens förslag till budget för 2022 och plan för 2022–2024 bygger på oförändrad skatt: 21,67 kronor per hundralapp.
Om allt går enligt Moderaternas och Socialdemokraternas plan blir det ekonomiska resultatet 2 procent av skatteintäkterna, 47,9–51 miljoner kronor per år.
Förslaget och oppositionspartiernas skuggbudgetar ska debatteras av kommunfullmäktige den 21 juni, då ett beslut ska klubbas.
Majoriteten vill successivt öka driftsbudgeten för nämnder och styrelser från årets 2,1 miljarder, till 2,3 miljarder kronor. Störst tillskott får barn- och utbildningsnämnden som går från 960 miljoner till 1 058 800 000 kronor.
– Huvudpunkten är att så många som möjligt ska klara målen, alltså kunskapsresultaten i grundskolan. Det handlar om läsförståelse, fortsatta tidiga insatser och att jobba med att öka likvärdigheten, säger kommunstyrelsens ordförande Jacob Högfeldt (M).
Socialnämnden får också ett rejält tillskott – budgeten utökas från 760,5 till 826,7 miljoner kronor under treårsperioden.
– Vi vill stärka hälsa och livskvalitet inom äldreomsorgen. Vi vill öka bemanningsgraden och rent allmänt utveckla kvaliteten.
Jacob Högfeldt vill också lyfta satsningar på att stärka invånarnas trygghet och en fortsatt digitalisering:
– Verksamhetsutveckling genom digitalisering gör att vi kan lägga resurser där de skapar kvalitet. Det har vi redan många fina exempel på och det ska vi fortsätta med.
En av de stora utmaningarna är kommunens starka befolkningstillväxt. Under 2020 var den kraftiga 2 procent, främst tack vare inflyttning. Kommunens nu drygt 37 000 invånare spås öka till över 40 000 år 2024.
Fler i arbete ger förvisso ökade skatteintäkter, men totalt sett haltar ekvationen eftersom arbetslösheten stiger och tillväxten också till stora delar består av yngre och äldre – personer som inte är i arbetsför ålder och behöver allt från förskola till äldreomsorg.
En viktig uppgift är därför, slår flerårsplanen fast, att göra kommunen mer attraktiv för personer på 25–35 år.
Majoriteten konstaterar också att den klimatneutralitet som är målet för kommunens verksamheter kräver en satsning på hållbarhet.
Större investeringar än tidigare år står för dörren. Störst summor får Sevab för satsningar på VA, elnät och värme, samt Strängnäs fastighets AB som ska bygga eller påbörja ett gruppboende, två serviceboenden, fyra förskolor och en grundskola.
Sammantaget vill majoriteten investera 2,3 miljarder kronor 2022–2024. Hälften ska täckas av självfinansiering, resten av lån. De externa lånen förväntas öka med cirka 950 miljoner kronor till nära 3,8 miljarder.
Soliditetens utveckling, inklusive pensionsåtagande, enligt balansräkningen för Strängnäs Kommunföretag AB. Målet är 25 procent år 2030.
– Vi är inne i en kraftig tillväxtperiod som sammanfaller med att vi har områden som vi behöver reinvestera i, som en simhall och en gymnastikhall. Det är vad det handlar om – reinvesteringar och tillväxtinvesteringar. Vi är en kommun som växer, säger Jacob Högfeldt.
Belåningen väntas bromsa ökningstakten för kommunens låga soliditet, som spås landa på 23,1 procent år 2024. Den kan dock öka mer om fjärrvärmeverksamheten säljs, vilket skulle sänka lånen – en fråga som ska avgöras under 2021.
– Att soliditeten, balansen mellan tillgångar och skulder, fortsätter utvecklas åt rätt håll är oerhört viktigt, säger Jacob Högfeldt.