– Jag lyckades få tag på "Salles" nummer. Så jag ringde upp honom direkt och sa "om du kan presentera två Iron maiden-sångare, så kan jag presentera världens bästa lokal", berättar Martin Wallström om minnet som nu har bubblat upp med anledning av Paul Di'Annos död i måndags.
Det var i slutet av 2012 och Martin Wallström, som då var ordförande för motorcykelklubben No name mc i Strängnäs, läste i Strengnäs Tidning att Paul Di'Anno och Blaze Bayley var på väg till Strängnäs. Där skulle en mindre Sverigeturné avslutas, men lokalen var ännu inte bokad. Alternativ som Vikingavallen i Stallarholmen och Folkets hus i Åkers styckebruk nämndes i artikeln.
Martin Wallström, Iron maiden-fan sedan barnsben, tog alltså kontakt med Michael "Salle" Salenius – även han Strängnäsbo, tillika Paul Di'Annos turnéledare – och sedan var det bestämt. Bandets två tidigare sångare skulle spela i motorcykelklubbens lokal i Malmby.
Sagt och gjort. De 300 biljetterna tog snabbt slut, och den 9 mars 2013 intog metalduon scenen tillsammans med ett kompband.
– På den här tiden var jag på klubben väldigt ofta, det var som ett andra hem. Det var väldigt ärofyllt att ha Paul Di’Anno där, han var ju en husgud, och även Blaze Bayley så klart även om jag inte gillar de plattorna lika mycket. En av mina favoritlåtar från Paul Di'Annos tid är "Remember tomorrow" och det var en helt overklig känsla när han drog av den där, i mitt eget vardagsrum.
Martin Wallström visar ett foto på sig själv och barndomsidolen, taget i klubblokalen samma kväll.
– Jag berättade att jag var ett gammalt fan och att det kändes hedrande att ha honom där i vårt hus. Vi pratade musik och om olika låtar, han var ju den första Iron maiden-sångaren, originalet som har lagt grunden till allt som bandet har blivit. Han hade ett mc-intresse så vi pratade en del om motorcyklar också.
Hur reagerade du på nyheten om hans död?
– Jag visste att han var sjuklig så det var väl inte helt oväntat. Men det är tråkigt när folk går bort i förtid, han var bara 66 år gammal, säger Martin Wallström.
Även Michael Salenius minns spelningen i Malmby med värme:
– Det var en lyckad kväll och en bra spelning. Många Strängnäsbor uppskattade att det kom så stora stjärnor till lilla Strängnäs. Det var också ett av mina mål, som ansvarig för att boka hans turnéer i Skandinavien, säger Michael Salenius, som dessutom under många år var ordförande för Iron maidens svenska fanclub och ledare för det korplag i fotboll som Paul Di'Anno själv var manager för.
Hur kom det sig att du började arbeta med Paul Di'Anno?
– Han är min favoritsångare genom tiderna. När jag var typ 15 år så skrev jag med hans management, jag fick träffa honom i Stockholm och frågade om jag inte kunde få fixa några spelningar åt honom. De tyckte väl att jag skötte det bra så då fick jag fortsätta. Sen kom vi varandra nära, Paul och jag. Vi hade samma intressen och han insåg att jag inte bara var något fan som ville stalka honom.
En spelning var bokad i november och några festivaler för nästa år, berättar Michael Salenius. Men i måndags, någon timme innan nyheten gick ut över hela världen, nåddes han av besked från familjen om att Paul Di’Anno hade gått bort.
– Han har varit dålig länge, men inte så att det varit fara för livet. Vi pratade i telefon senast för en vecka sedan. Så det kom som en liten chock, faktiskt.
Michael Salenius är också stolt ägare av en samling souvenirer, merch och rekvisita från Iron maidens snart 50-åriga historia. Delar av samlingen visades upp på Multeum 2014, tillsammans med Strängnäsbons egna fotografier från hundratals konserter. Besökarna fick titta på bland annat signerade skivor, förbrukade trumskinn och den nuvarande sångaren Bruce Dickinsons svettiga handduk. Och Strengnäs Tidning fick anledning att skriva om ett annat föremål:
Hur gick det med Paul Di'Annos käpp, som polisanmäldes stulen från utställningen?
– Den kom tillbaka ganska fort, tack vare spridningen på Facebook. Han som hade tagit den bad om ursäkt och jag var nöjd att jag fick tillbaka käppen så det blev inget mer med det, säger Michael Salenius.