Socialkontoret har svarat att de delvis håller med JO i kritiken, men anser fortfarande att samtal i skolan har sina fördelar sett ur barnens perspektiv.
Händelsen ägde rum under våren i fjol.
Efter en orosanmälan inkommit mot det äldsta syskonet i en syskonskara, inleddes utredningar om huruvida de två yngre syskonen var i behov av skydd eller stöd.
För att utröna det genomfördes samtal med de två barnen på skolan de gick på, utan att deras vårdnadshavare informerats eller tillfrågats om det. Föräldrarna fick informationen om samtalet först efter att det avslutats.
Socialnämnden är nödvändigtvis inte skyldiga att söka samtycke från vårdnadshavare eller ha dem närvarande vid samtal i sådana situationer. Nämnden bör dock informera vårdnadshavare innan det genomförs, enligt Socialtjänstlagen.
JO har även tidigare uttalat att en allmän utgångspunkt bör vara att vårdnadshavarens inställning till att samtal hålls med barnet ska i största mån beaktas, då frivillig medverkan i dessa fall alltid är att föredra över alternativet.
Utifrån nämndens bedömning ansåg man dock att barnens möjligheter att komma till tals skulle förbättras om vårdnadshavarna inte fick vetskap i förväg.
Men JO tycker inte att förklaringen räcker till i det här fallet, eftersom det saknas dokumentation kring resonemanget i beslutet:
"Det kan givetvis ha funnits godtagbara skäl till att underlåta en sådan kontakt, men det bristfälliga underlaget medför att det är svårt för mig att ha en uppfattning om saken."
"Jag konstaterar att dokumentationen är närmast obefintlig i fråga om de överväganden som gjordes inför samtalet med barnen. Detta är en brist som jag ser allvarligt på", skriver JO i sitt utlåtande.
I beslutet påpekar JO också att socialtjänsten i så stor utsträckning som det går bör undvika att ha möten med barn medan de befinner sig i skolan, av den anledning att ett sådant förfarande medför stor risk att andra får nys om kontakten. Sådana kontakter kan därför vara allmänt integritetskränkande för barnen ifråga.
Barn har också rätt till att ha en stödperson med sig när de träffar socialtjänsten utan sina vårdnadshavare. I det här fallet tog skolans rektor den rollen, trots att barnen knappt visste vem hen var.
Från socialkontorets håll instämmer man att beslutet gällande samtalet med barnen bör ha dokumenterats i journalen bättre.
Däremot anser man att det finns en vits med att hålla samtal med barn i skolan, då den kan uppfattas som en mindre invasiv plats än om man skulle ta med dem till socialtjänsten – speciellt i de fall då samtal behöver hållas utan vårdnadshavares kännedom.
"Det är också en miljö som är bekant för barnen och kan antas vara mer trygg än en främmande miljö. Det är vår bedömning att sannolikheten att barnens integritet kränks är mindre vid ett samtal på skolan än om de hade hämtats till socialtjänstens lokaler", står det i svaret från socialkontoret.
Marjo Savelius, socialchef i Strängnäs kommun, säger att socialtjänsten gjorde fel i det här fallet. Sedan händelsen inträffade har rutiner skärpts så att dokumentationen görs på ett korrekt sätt.
Socialchefen Marjo Savelius säger att JO:s kritik är befogad.
– Ja vi har ju gjort fel, det kan jag börja med att konstatera. När det kommer in en anmälan om hot om våld så har vi rätt att prata med barn utan vårdnadshavares samtycke. Men det JO har rätt i är att det inte gjordes någon journalföring med bedömning om varför vi skulle träffa barnen utan deras vårdnadshavare, säger hon.
Marjo Savelius berättar vidare att när socialtjänsten träffar ett barn utan dess vårdnadshavare så har barnet rätt till en stödperson. Det är dels för att barnet inte ska vara själv med socialtjänsten och dels för att stödpersonen ska kunna bidra med sin version av situationen.
– Även där blev det fel. Vi ska alltid kunna tillhandahålla en person som känner barnet. I det här fallet skulle vi ha backat och inte genomfört det här samtalet.