Lördagens besök i HSBs solcellspark bjuder på vinterns kanske vackraste väder. Genom snölagret på parkens solpaneler produceras lite energi, men det är först när panelernas svarta ytor värms upp och snön kanar av som effekten i parken är tillbaka i full kraft.
Det har redan börjat hända, men Energiengagemang, som sköter drift och underhåll parken, har hjälpt naturen lite på traven.
– Här har vi försiktigt börjat sopa bort lite snö på prov och fått full kapacitet på allt som är synbart, berättar projektutvecklingschefen Jonas Helander, och pekar på en av panelerna.
I framtiden kan automatiserade borstarmar komma att bli standard.
– Men utvecklingen har inte kommit så långt i vårt klimat än. Nu kommer vi att testa metoder och det kommer påverka hur branschen kommer utvecklas.
Jonas Helander avråder dock solpanelsägare att greppa borste och stege för att få upp produktionen.
– Panelerna är känsliga och det blir lätt repor, dessutom är det farligt att ge sig upp på taket!
Men vintern är knappast högsäsong för solenergi. Februaris produktion beräknas utgöra 4 procent av årsproduktionen. Ändå kan kalla dagar vara mer gynnsamma för elproduktionen än de varmaste sommardagarna.
– Värme påverkar elektronvandringen negativt – så kallt är bra! Det enda som hämmar produktionen, förutom snötäcket, är solens låga infallsvinkel. Den optimala vinkeln är solljus rakt uppifrån, förklarar Jonas Helander.
När snön ligger kvar på marken, men har rasat av panelerna, kan dock produktionen komma att skjuta i höjden.
– Man får en så kallad albedoeffekt – som när man är och solar på en båt. I slutet av mars, om snön ligger kvar på marken men inte på panelerna, kan man få en jättehög produktion.
I framtiden satsar branschen på andelsägda solparker, där privatpersoner kan investera i parker som sedan försörjer hushållet med el.
– Då kan man få elen till ungefär en tredjedel av priset sett mot vad det kostar att installera paneler på sitt villatak – och så är man med på att bygga storskaligt och förnybart. Det är verklighet redan, och vi har flera parkprojekt igång som vi letar mark till. Bäst förutsättningar har magra betesmarker. Men deponier, där man grävt ner farligt avfall, är också intressanta platser för solparksetablering, säger en entusiastisk Jonas Helander.