– Har man en uppfattning så behåller man den tills någon bevisar motsatsen. Det har hittills ingen gjort, inte yrkesmässigt i alla fall, skrattar hon.
Den 10 augusti fyller hon 75 år, en siffra som knappast verkar bekymra Barbro Söderberg. Yrkesverksam är hon fortfarande i högsta grad och när hon inte sitter med i någon styrelse, nämnd, ställer upp i kyrkoval för folkpartiet, aktiverar sig inom kyrkan, eller åker fram och tillbaka mellan Strängnäs och Stockholm för Stockholms stifts församlingsförbunds räkning, besöker hon gärna sin son och sina två barnbarn i Täby.
Tycker om att läsa
Strandpromenaden är också en favorit för Barbro och så läser hon. Mycket och gärna. Det framgår tydligt av hennes hem. En fet bokhylla tar uppmärksamheten från vardagsrummet och här och där ligger boktravar. Den vita döden, en deckare av Björn Hellberg är det som gäller för tillfället, annars är både Hjalmar Söderberg och Bergman favoriter, men Barack Obamas självbiografi gjorde även starkt intryck på Barbro det senaste året.
– Den var lite svårläst, men mycket intressant. Han måste vara en väldigt begåvad människa med sin bakgrund. Begåvade människor kan annars vara mycket farliga, konstaterar hon.
Om Barbro Söderberg själv har någon självbiografi på gång? Nja, inte direkt.
– Jag skulle kanske kunna skriva mina memoarer, men jag är för lat. Något ska man väl vara lat med, är hon snabb med att fylla i.
Enligt Barbro själv har hon trappat ner en del de senaste fem åren, men ett kyrkoval stundar till hösten och det politiska engagemanget tänker hon inte lägga ner på många år. Socialnämnden lockar återigen.
– Man måste ju engagera sig! Jag lämnar gärna platser till ungdomar så länge de stannar kvar. Men de flesta flyttar och struntar i saker och ting. Jag kanske ska lägga mig ner och sparka mig trött, skrattar hon.