Ett av bolagen inom Kilenkrysset-koncernen förlorar den juridiska striden mot Upplands-Bro kommun, om ett avtal för ett markområde i Kungsängen.
– Vi överklagar, givetvis. Vi kommer att driva detta så långt det bara går. Vi har överklagat förr och vunnit i högre instanser, säger Kilenkryssets vd Jan Persson om måndagens dom från Attunda tingsrätt.
Tvisten handlar om en överenskommelse från 2012, och framför allt ett så kallat optionsavtal.
Kilenkrysset överlät mark till Upplands-Bro kommun för en köpesumma på 20 miljoner kronor, i utbyte mot tomträtten och möjligheten att få köpa tillbaka marken för samma belopp. Men när Kilenkrysset begärde att få göra det så var priset, enligt kommunen, 100 miljoner kronor.
Upplands-Bro kommun menar, med hänvisning till jordabalken och "väl etablerad praxis" att optionsavtal om framtida förvärv av fast egendom inte är giltiga. En ny politisk majoritet har inte velat att kommunen ska avstå från intäkter genom att sälja fastigheten under marknadspris, framgår av domen.
– Ett handslag räcker tydligen inte i den här kommunen, säger Jan Persson.
Kommunen får rätt av tingsrätten. Det är, står det i domen, ostridigt att optionsklausulen inte är rättsligt bindande eftersom den inte uppfyller det formkrav som gäller för fastighetsköp.
Rätten kommenterar vidare att det med förhållandevis enkla åtgärder går att kontrollera vad som gäller: ”En stor aktör, som en kommun, kan exempelvis skaffa sig relevant juridiskt biträde”. Även ”ett bolag i en stor byggkoncern” hade enkelt kunnat förvissa sig om innehållet i gällande rätt, står det i domen. Att ingen av parterna gjort det framstår, enligt tingsrätten, som anmärkningsvärt.
Kilenkrysset förlorar även ekonomiskt. Tingsrätten anser inte att kommunen har någon skadeståndsskyldighet. Kravet på sammanlagt omkring 160 miljoner kronor lämnas också utan bifall.
I stället får Kilenkrysset, som förlorande part i målet, stå för Upplands-Bros kommuns rättegångskostnader. Dessa uppgår till drygt 1,7 miljoner kronor, samt ränta.
– Moraliskt har vi rätten på vår sida. Nu är det upp till nästa instans att pröva om moralen i en affär har något värde eller om kommunen får lov att bete sig precis hur som helst gentemot fastighetsägare, säger Jan Persson.
Domen kan överklagas till och med den 15 november.