Det är en infekterad fråga som varit uppe på kommunens bord tidigare. Om alla kunder varit nöjda hade frågan om att säga upp avtalet troligen aldrig kommit upp. Men den har varit uppe på grund av kritik, något som bekräftas från flera olika håll. Jan Heimdahl, tidigare kommunchef, var inne på att säga upp avtalet och upphandla. Trots det skedde det inte.
Skadeståndsprocess
– Det hade kunnat leda till en skadeståndsprocess som blivit en dyr affär, säger en källa med insyn.
Kommunjuristen Oscar Arnell bekräftar att frågan om sotning diskuterades för snart två år sedan, men att det inte blev något mer än en diskussion.
Och själva grunden, avtalet som ska ha skrivits mellan kommunen och sotaremästaren 1987 och som ger monopol, finns inte i kommunarkivet. Här har många letat, både nu och tidigare, men det går inte att hitta. Och inte heller finns det på räddningstjänsten eller förvaltningen. Men under ST:s egen granskning hittas ett protokoll från tekniska nämndens arbetsutskott, som ansvarig nämnd hette den 11 november 1986, och det styrker att skorstensfejarmästaren Bengt Svärd skulle få uppdrag med start den 1 januari 1987.
Går inte att styrka
Men vad avtalet faktiskt säger går alltså inte att styrka. Bengt Svärd berättar att han efter arbetsintervjuer slutligen var den som fick jobbet bland cirka 15 sökande och han förklarar att avtalet var ett så kallat normalavtal av typ A.
– Det innebär att jag har uppdraget tills jag går i pension vid 65 års ålder. Så länge jag sköter mig är det normalavtalet som gäller, säger Bengt Svärd, som förklarar att han aldrig, trots påstötningar, fick tillbaka sin del av avtalet när han skrivit på det.
Avtalet löper alltså ut om tio år när Bengt Svärd går i pension. Vad som komplicerar frågan är att när det skrevs rådde annan lagstiftning. Uppdraget gällde sotning och brandskyddskontroll, men sedan lagstiftningen ändrades 2004 gäller nya regler. Det nya består i att var och en kan anlita vilken sotare som helst, eller om man så vill, sota själv. För att få byta krävs en ansökan.
Att detta är ett dilemma bekräftas i ett svar på ett klagomål till kommunen: ”Dilemmat som kommunen sitter i består i att man har ett avtal med en sotarmästare och låter man någon annan sota bryter man mot det avtalet”.
Vad som ytterligare rör till frågan är att för brandskyddskontroll finns inga valmöjligheter. En kund som vill byta av en eller annan anledning kan alltså inte göra det. Bengt Svärd sköter detta uppdrag, liksom sotningen, via företaget Strängnäs sotningsdistrikt AB. Förra året omsatte företaget 4,3 miljoner kronor.
Orsaken till att frågan diskuterats på kommunen är att kunder har varit missnöjda. Det har bland annat gällt otrevligt bemötande.
– Jag tycker att det är väldigt tragiskt, men det har vi aldrig fått in hit. Det är lättare att bemöta om klagomålen konkretiseras. Det folk hör av sig om är byte av tider, säger Bengt Svärd på kontoret.
Har du aldrig hört att kunder haft kritik?
– Självklart har jag hört att killarna kan råka i luven, men de måste kunna ta alla typer av människor. Det kan vara kommunister i ett hus, sverigedemokrater i ett annat. De ska kunna röra sig i både slott och koja, säger Bengt Svärd.
På Konkurrensverket har Peter Delden, konkurrensråd, svårt för att hålla sig för skratt när frågan om monopolkontrakt kommer upp. Det var vanligt förr att kommuner skrev den här typen av avtal, nu för tiden är det otidsenligt. Och när man från statligt håll utrett frågan har man kommit fram till att situationen är knepig.
Svårt bryta avtal
– Det är väldigt svårt att konkurrensutsätta för det är väldigt svårt att bryta ett avtal. Från statligt håll har man därför valt en pragmatisk lösning och det är att låta de här livslånga avtalen löpa ut. Per definition, säger Peter Delden.
På måndag följer del två som handlar om anledningen till ST:s granskning – den massiva kritik som finns gällande sotning och brandskyddskontroll i Strängnäs. Bengt Svärd bemöter kritiken.