Strängnäs kommuns socialtjänst hade en kostnadsbesparing på över 11 miljoner kronor förra året.
ST GRANSKAR
Under 2020 inledde enheten för ekonomiskt bistånd på socialtjänsten omfattande förändringar i verksamheten. En prognos hade då visat att dess kostnader skulle öka kraftigt och såg ut att hamna på nära 44 miljoner kronor, hela tio miljoner över budget.
Socialkontoret konstaterade att andelen avslagna ansökningar i Strängnäs var för låg. För att klara budget var man tvungen att arbeta för att sänka försörjningsstödet.
I ett protokoll från en arbetsplatsträff daterat den 13 oktober 2020, som tidningen har tagit del av, konstaterar enhetschefen Dennis Karlsson att avslagsandelen ska vara cirka 40 procent, vilket man i samma protokoll hävdar är snittet för landet som helhet.
– Vi beslutade oss för att ta ett annat grepp. Man hade inte förutsättning att utreda människors rätt till ekonomiskt bistånd med det sätt man jobbade då, säger han.
Genom ett förändringsarbete som innebar att man slopade de egna coachande arbetsmarknadsinsatserna, har socialtjänsten idag dubblerat antalet anställda socialsekreterare.
Förändringarna gav resultat.
Från att under 2020 ha delat ut 38,1 miljoner kronor blev socialtjänstens totala utbetalning 2021 i stället 26,7 miljoner, alltså en minskning med mer än 11 miljoner kronor på ett år.
Tidningen har varit i kontakt med flera anställda som säger att nedskärningarna har varit ett hårt slag mot de som är i behov av ekonomiskt stöd.
En av de kritiska är Marlen Lindell Eklund. I sin yrkesroll som vuxenbehandlare på socialtjänsten jobbar hon i nära kontakt med en hel del av de som ansöker om ekonomiskt bistånd. Ofta är det personer med psykisk ohälsa eller drogberoende.
– Jag kan inte förstå hur man som chef kan gå ut och slå sig för bröstet när man sänker medborgare i sin egen kommun. För mig är det helt obegripligt, säger hon.
Vid flera tillfällen har hon lyft frågan internt, berättar hon, men upplever att hon talar för döva öron.
– Cheferna på socialkontoret är inte intresserade av att höra hur det blir för medborgarna när riktlinjerna tillämpas på det här sättet. Klienternas uppfattning är att ekonomihandläggarna inte får en helhetsbild av deras situation när de inte har fysiska möten.
Hon beskriver en hopplös situation för många utsatta, där krånglig och omständlig byråkrati gör det omöjligt att klara av de krav som ställs. Många har svårt att förstå det byråkratiska språket.
Ett exempel hon ger är de fall där en ansökan behöver kompletteras. Det meddelas ofta via brev eller via den digitala brevtjänsten Kivra.
– De som inte ser breven eller av olika anledningar inte förmår att lämna in rätt kompletteringar i rätt tid får avslag.
– Jag upplever att målet är att få göra avslag. Då tycker inte jag att man jobbar för klientens bästa.
Marlen Lindell Eklund har träffat många klienter som känner sig uppgivna.
Marlen Lindell Eklund konstaterar uppgivet att hon får ägna en allt större del av sin arbetsdag åt att hjälpa klienter att tyda byråkratiska formuleringar i avslagsbeslut och kompletteringar, snarare än att jobba med strategier för att hålla sig drogfria.
Många ger upp och slutar söka försörjningsstöd eftersom de förväntar sig att få nej, säger hon.
– Blir man bostadslös så förstår inte jag hur man tror att en människa ska kunna hämta sig och komma ur det här. De hamnar utanför systemet och får dessutom hyresskulder.
Enhetschefen Dennis Karlsson bemöter kritiken med att framhålla att en del av socialtjänstens arbete är att utreda rätten till ekonomiskt bistånd och undvika felaktiga utbetalningar i välfärdssystemet.
– Man kan jobba på olika sätt där. Vissa kommuner lägger resurser på att försöka hitta felaktiga utbetalningar i efterhand, eller så försöker man vara så noggrann man kan inför besluten av ekonomiskt bistånd, som vi har valt att göra.
Tidningen har talat med personer som hävdar att folk slutar söka bistånd för att de upplever det så svårt att få det beviljat. Vad säger du om det?
– Det beror på vad man menar med svårt, det är inte kravlöst att få ekonomiskt bistånd. Vi har haft som målsättning att höja standarden för vår verksamhetsdel.
Kan du förstå att folk reagerar på att färre får bidrag när ni hamnar sex miljoner under budget?
– Nej, det gör jag inte. Det spelar ju ingen roll eftersom vi ska utreda rätten till ekonomiskt bistånd, inte bara dela ut efter den fördelade budgetramen, säger Dennis Karlsson.
I tidningen i morgon: I de bantade socialbidragens spår söker sig allt fler till Frälsningsarmén och Svenska kyrkan: "En avslagsepidemi".