En barnkonsekvensanalys görs när ett beslut som rör barn ska fattas av politikerna. Men Helena Edvinsson menar att alla beslut egentligen berör barn.
– Äldreomsorgen, till exempel. De kommer i kontakt med den när de besöker sin farmor på äldreboendet. Och de märker också av trafikproblem. Men barn har inte rösträtt, då måste vi vuxna se till att deras åsikter också räknas, säger hon.
När det kommer till landsbygdsskolornas vara eller icke vara är det helt uppenbart att barn berörs av beslutet. Ändå dröjde det tills i januari innan Helena Edvinsson fick i uppdrag att koppla in barnen.
– Det bästa är att få barnens åsikter innan man skissar på förslag. Det görs alldeles för sällan, och barnen är experterna, säger hon.
Hon menar att det är svårt för vuxna att tänka sig en åttaårings situation, precis som det för en åttaåring är svårt att tänka som en vuxen. Ett beslut som vuxna fattar utan att barnen har fått säga till kan leda till att det satsas på fel saker.
– I Strängnäs kommun jobbar vi på att involvera barnen i ett tidigare skede, till exempel genom att elevråden ska kunna gå in på hemsidan och markera vilka ärenden de vill tycka till om. Jag kan inte göra det valet, det vore att censurera barnen, säger Helena Edvinsson.
Hon träffade elevråden på skolorna i Härad, Länna och Fogdö och ställde frågor som vad eleverna tycker om sin skola och om de trivs bra. Hon tog dock inte upp ämnet nedläggning om inte barnen själva gjorde det.
– Det vore att slänga ett problem i knät på barnen. En del kände inte till det, men de som gjorde det var oroliga för vad en nedläggning skulle innebära.
En del av barnen var oroliga för vad som skulle hända om de hamnar på en skola med äldre barn.
Någon kritik mot den nuvarande skolan hade de inte.
– Nej, generellt var alla väldigt nöjda och trivdes bra, säger Helena Edvinsson.
Hon sammanställde barnens åsikter, som sedan överlämnades till utbildningskontoret. Den fullständiga barnkonsekvensanalysen är dock inte klar än och materialet finns därför inte tillgängligt för allmänheten.