Landsbygdsskolornas framtid var en het potatis i Strängnäs kommun 2014 och 2015, tills politikerna i maj 2015 satte ner foten i frågan. Då beslutades att skolorna i Länna, Härad och Fogdö skulle få vara kvar som F–3-skolor. Ett bidrag till skolorna, som historiskt inte haft tillräckligt många elever för att ekonomin ska gå ihop, hade diskuterats under resans gång. Men inte förrän nu ser det ut att bli verklighet.
I ett förslag till verksamhetsplan för 2017, som barn- och utbildningsnämnden ska ta ställning till på sitt möte den 25 oktober, finns ett 700 000 kronor stort strukturbidrag till landsbygdsskolorna med bland prioriteringarna.
– Det finns inget annat politiskt beslut om landsbygdsskolorna än att de ska vara kvar. Detta är en markering om att vi står fast vid vårt beslut, säger Patric Johansson (M), som är nämndens ordförande.
Bidraget räknas inte som elevpenninggrundande, förklarar utbildningschef Tony Lööw, vilket innebär att det årliga bidrag som kommunen betalar till friskolorna inte påverkas.
Även friskolor har rätt att söka strukturbidraget, för verksamheter som bedrivs på landsbygden. Men nämndledamoten Håkan Bertilsson från det oppositionella Strängnäspartiet anser att bidraget är orättvist.
– Att en friskola på landsbygden också skulle få ta del av samma strukturbidrag hindrar inte orättvisan då inga sådana finns i dag. Det kommunala kollektivet får mer resurser än de fria, säger han.
Håkan Bertilsson konstaterar också att de 700 000 kronorna hade kommit väl till användning på andra håll i de kommunala skolorna. Men han var själv med och röstade för att landsbygdsskolorna skulle behållas, och ser strukturbidraget till dem som ett nödvändigt ont.
– Det här blir konsekvensen av att ha skolor som inte bär sig ekonomiskt. Landsbygdsskolorna klarar sig inte på egen hand, det visste vi då och det vet vi i dag. Det är det sura äpplet vi måste bita i, säger han.
Bland övriga prioriteringar i förslaget till verksamhetsplan för 2017 kan ökade rektorslöner på 700 000 kronor nämnas. Mer matte på schemat kostar 2,3 miljoner kronor och att maxtaxan i förskolan sänks ger minskade intäkter på 2,1 miljoner kronor.
Detta finansieras bland annat av att den volymreserv som barn- och utbildningsnämnden tagit höjd för, när bland annat flyktingsituationen gjort det svårt att förutse elevantalet, nu tas bort. En "lägre ambitionsnivå" inom Vuxenutbildningen sparar 1 miljon kronor.
– Det är ett olyckligt ordval. Det handlar bland annat om att någon kurs som haft få sökande inte kommer att startas, säger Tony Lööw.