Kenneth Larsson (M) tycker att kommunen kan bli tydligare i hur man fördelar pengarna inom skolan.
Hur mycket pengar varje skola får per elev skiljer sig från skola till skola i Strängnäs. Men beräkningen är för komplicerad och inte transparent nog, anser barn- och utbildningsnämndens ordförande Kenneth Larsson (M).
Framför allt friskolorna i Strängnäs har haft synpunkter på att de inte riktigt förstår modellen, enligt honom.
Nu anlitar kommunen konsultbolaget KPMG för att utreda alternativa fördelningsmodeller.
– Det vi vill komma fram till är att kommunen tillsammans med friskolorna har en modell som är förklarlig åtminstone oss mellan, säger Kenneth Larsson och tillägger:
– Det finns en inbyggd spänning i systemet.
I dagsläget får skolor som har en större andel elever med socioekonomiskt missgynnsam bakgrund extra pengar. Anledningen är att elever med utländsk bakgrund eller vars föräldrar har en låg utbildningsnivå har det svårare i skolan, och därmed behöver mer resurser.
I praktiken handlar det nästan enbart om kommunala skolor, som alltså får en extra del av skolpengskakan. Beslutet hur stort den här så kallade strukturdelen ska vara fattas av kommunen själv.
Finns det en misstro från friskolorna gentemot kommunen?
– Så känner inte jag riktigt. Kanske hos någon, men det är nog mera individuellt. Vi har haft samtal med alla friskolor och man är nog mer bekymrat över nivån på ersättningen, svarar Kenneth Larsson.
Oppositionspolitikern Håkan Bertilsson (STRP) är kritiskt inställd till framför allt strukturdelen i den nuvarande modellen.
– Syftet är gott, men jag tycker att det finns risker genom att göra på det sättet och det är friskolornas elever som får betala för det.
Han menar att den nuvarande modellen innebär att grundbeloppet, den så kallade skolpengen, inte är lika för alla elever. Något som det enligt skollagen borde vara. Eftersom strukturdelen nästan bara går till kommunala skolor, dras den i princip av från friskolornas skolpeng.
"Så får man inte göra." Hanna Lindahl (C) är kritisk till hur nuvarande räknemodell för skolpengen ser ut.
Hanna Lindahl (C) är inne på samma spår.
– Strukturdelen är skuret från grundbeloppet. Så får man inte göra.
Hon vill i stället se att kommunen tar fram en analys där det framgår hur mycket pengar det skulle behövas för en modellskola av rimlig storlek. Utifrån den kostnaden ska sedan grundbeloppet beräknas.
– De pengar som man skjuter till för strukturella skillnader ska täcka behoven utöver grundbeloppet.