Lantbrukare åtalas för djurplågeri vid avlivning

Flera djur av olika djurslag har utsatts för långvarigt lidande, enligt åtalet som nu går till rättegång. Ett djur plågades särskilt när lantbrukaren avlivade det – i vredesmod, enligt polisförhör med de veterinärer som bevittnade det felaktiga skottet.

Lantbrukaren misstänks för olika sorters djurplågeri. Enligt en del av åtalet ska djuren inte ha haft tillräckligt med vatten eller foder av tillräcklig kvalitet och det ska ha saknats torra och rena liggplatser, bland annat.

Lantbrukaren misstänks för olika sorters djurplågeri. Enligt en del av åtalet ska djuren inte ha haft tillräckligt med vatten eller foder av tillräcklig kvalitet och det ska ha saknats torra och rena liggplatser, bland annat.

Foto: Polisens förundersökning, Henrik Montgomery/TT

Strängnäs2021-12-30 06:43

En polispatrull hade i januari 2020 kallats till en gård i Strängnäs kommun, för att assistera länsstyrelsen och Jordbruksverkets distriktsveterinär i ett tillsynsärende. Det poliserna fick se på gården ledde till en anmälan – och nu har ett åtal om djurplågeri väckts mot lantbrukaren.

Länsstyrelsen har, i egenskap av tillsynsmyndighet, haft ögonen på lantbrukaren i många år. Mellan 2013 och 2020 har polisen, kommunen, allmänheten och slakterier uppmärksammat länsstyrelsen på djurhållningen. Flera kontroller har genomförts av länsstyrelsen, brister har konstaterats och förelägganden har utfärdats.

Den mer generella delen av åtalet berör brister under 2019 och 2020. Djur av olika djurslag ska då inte ha haft tillräckligt med vatten eller foder av tillräcklig kvalitet, vilket enligt åtalet har gjort flera av dem magra och underutvecklade. Vidare har det saknats torra och rena liggplatser, och sjuka djur har inte fått rätt vård eller avlivats utan dröjsmål.

Djurägaren åtalas också för ett specifikt fall av djurplågeri – det som poliserna, länsstyrelsens egen veterinär och distriktsveterinären blev vittnen till i januari 2020. Vid det aktuella besöket diskuterades placeringen av en grupp djur. Länsstyrelsens veterinär påpekade att djuren saknade mat och vatten, och att de riskerade att skada sig där de stod. De behövde flyttas eller avlivas, var veterinärens utlåtande.

Lantbrukaren sköt då ett av djuren med en bedövningsbult – "i vredesmod" och "framför ögonen på oss demonstrativt", enligt vittnesmålet från länsstyrelsens veterinär. Distriktsveterinärens upplevelse var att djurägaren var arg och ville avliva djuret framför dem, som en slags bestraffning.

Djuret sköts med bedövningsbulten på fel sätt. Bulten placerades inte mot rätt anatomisk punkt i huvudet – vilket enligt de två veterinärerna inte orsakade någon bedövning inför avblodningen som normalt sett följer bedövningsskottet.

Djuret "börjar blöda från munnen, sprattlar runt och får lida i onödan", står det i polisens egen anmälan. Enligt veterinärerna orsakade det felaktiga skottet en skallfraktur. "Djuret lider oerhört", framgår av ett av förhören med dem. Enligt veterinärerna tog det en till två minuter innan bultpistolen hade laddats om och djurägaren kunde avlossa ett nytt skott och därefter avbloda, och därmed avliva, djuret.

Händelsen tas upp i det beslut om djurförbud som länsstyrelsen meddelade några månader senare, som sedermera lett till att lantbrukaren avvecklat sin djurhållning. När djurförbudet överklagades, framhöll djurägaren att den felaktiga avlivningen var en konsekvens av att djuret var stressat på grund av folksamlingen. Djuret ska ha kastat med huvudet, vilket gjorde att bultpistolen träffade fel. Enligt djurägaren tog omladdningen inte mer än 30 sekunder.

Djurägaren känner sig orättvist behandlad och hårt utsatt av länsstyrelsen, framgår av förhör. Djurplågeri förnekas, men vissa brott mot djurskyddslagen medges. Djurägaren menar att hen, utifrån sina förutsättningar, har gjort allt för att följa reglerna. "Det finns brister på alla gårdar, det finns ingen som kan efterleva de krav som finns till punkt och pricka", säger djurägaren bland annat.

Tidningen har inte lyckats nå djurägaren eller djurägarens advokat.

Fängelse i högst två år

Djurägaren är åtalad för två fall av djurplågeri.

Så här lyder paragrafen om djurplågeri i brottsbalken: "Om någon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, genom misshandel, överansträngning eller vanvård eller på annat sätt, otillbörligen utsätter djur för lidande, dömes för djurplågeri till böter eller fängelse i högst två år."

Åtal väcktes i mitten av december. Djurägaren kommer att ställas inför rätta vid Eskilstuna tingsrätt framöver, men något datum för huvudförhandlingen är ännu inte bestämt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!