Att kunna betala för sig med egna pengar, utan att behöva låna, är ett viktigt kriterium när en kommuns ekonomiska hushållning bedöms. Den så kallade soliditeten får heller inte sjunka för att kommunen ska kunna betraktas som sparsam. Men det är precis vad som har hänt Strängnäs kommun, framgår av delårsrapporten som passerade kommunstyrelsen på torsdagen.
– Det är ett otroligt viktigt mått och att vi fortfarande inte får någon skjuts uppåt hänger ihop med vår totala skuldsättning. Vi får se om vi klarar av att amortera mer framöver, men huvudsaken är att skulden inte ökar. Nya investeringar ska självfinansieras, så det gäller att skrapa ihop pengar innan vi kan göra investeringar, säger Magnus Stuart (M), tillförordnad ordförande.
Prognosen för 2016 är en soliditet på 40 procent, vilket är lägre än tidigare. Därför anses inte Strängnäs leva upp till begreppet "god ekonomisk hushållning" – trots att kommunen går mot ett starkt resultat.
När åtta månaders intäkter och utgifter har summerats, räknar ekonomerna med ett överskott på 46,6 miljoner kronor vid årets slut. Det motsvarar 2,5 procent av skatteintäkterna, vilket i sig är ett gott resultat. Men för att soliditeten ska förbättras, krävs höga resultatnivåer på lång sikt.
Om prognosen stämmer så är årets resultat 28,1 miljoner kronor bättre än kommunen räknade med, när budgeten spikades. Alla nämnder utom teknik- och servicenämnden går plus. Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden, de två nämnder som historiskt har dragits med störst underskott, beräknas leverera de största överskotten.
– Ett idogt arbete har pågått i socialnämnden för att få ner kostnaderna. I skolan hänger det mycket samman med ett mindre antal elever, säger Magnus Stuart.