Han berättar att det nya landsbygdsprogrammet, om det godkänns av EU-kommissionen, är rättvisare ur ett nationellt perspektiv.
– Tidigare satte de olika länsstyrelserna upp villkor för vilka som skulle få ta del av bidragspengarna. Det nya poängsystemet är detsamma i hela Sverige, säger han.
Dock finns det vinnare och förlorare. Det kan bli lättare för föreningar i före detta fritidshusområden, där det är tätt mellan husen, att kamma hem poäng. Å andra sidan kan det bli svårt och dyrt för en traditionell by där det är långt mellan gårdarna.
– Små byar kan få det svårt att få stöd. Just nu kommunicerar jag med en förening med 20–40 fastigheter, de kanske inte får en så hög prioritering trots att de jobbar hårt. För dem kan det ha varit bättre att ha kvar det gamla systemet, säger Peter Holm.
Kommunen och staten får inte heller vara medfinansiärer enligt det nya landsbygdsprogrammet. Eftersom bidraget max uppgår till 60 procent av kostnaden, krävs det att föreningar har egna medel.
Han påpekar också att poängsystemet inte är testat i praktiken än. Det finns en risk att det är krångligt för föreningarna att förstå hur det funkar.
Enligt Peter Holm ligger Strängnäs kommun bra till sett till de statliga bredbandsmålen för 2015. Stamnätet är väl utbyggt och sträcker sig till alla kommundelar. Samtidigt är det en bit kvar innan områden långt från stamnätet kan bli anslutna, som till exempel Sanda eller Edsala och Kalkudden.
– Nu ska vi jobba för målen 2020, att 90 procent av hushåll och företag är anslutna till stamnätet. Det blir en jätteutmaning.
För att lyckas med detta efterlyser han en kommunal bredbandsstrategi och handlingsplan där det blir tydligt vilka områden som det ska satsas på och hur mycket det får kosta. Han hoppas också att kommunen och marknaden kan samarbeta.
– Vi måste ta ett gemensamt ansvar för att alla ska kunna få bredband, säger Peter Holm.