Hur resurserna ska fördelas var en fråga för barn- och utbildningsnämnden redan i november. Mer av elevpengen skulle gå till skolor med socioekonomiskt svaga elever. För att förändringen inte skulle slå så hårt under pågående läsår bestämdes att det ska gälla från hösten 2020.
– Det var ett önskemål från friskolorna som kommer få en mindre andel, för att de ska hinna ställa om sina organisationer. Det borde vi ha tänkt på från början, säger Maria Ehrnfelt (M), nämndens ordförande.
Därefter har nämnden begärt ytterligare 1,7 miljoner kronor från kommunfullmäktige, för att ändå kunna styra mer pengar till skolor med socioekonomiskt svaga elever redan från årsskiftet. Engångstillskottet är något som fullmäktige ska besluta om på måndag.
Dagen därpå sammanstrålar nämnden igen. Då väntas reviderade beslut, utifrån vad som förmodas blir de nya förutsättningarna.
Elevens kön, om hen nyligen är invandrad, utbildningsnivå hos vårdnadshavarna, ekonomiskt bistånd i familjen och huruvida eleven bor med ena eller båda vårdnadshavarna är faktorer som påverkar sannolikheten för att eleven ska klara skolans mål. Skolor med fler socioekonomiskt svaga elever får en högre tilldelning, och tvärtom.
Utöver friskolorna är det framför allt Stallarholmsskolan och Finningeskolan som får mindre pengar, utifrån faktorerna i fördelningsmodellen. Främst Karinslundsskolan och Paulinska skolan får mer.
– Pengarna ska vara där behovet är störst. Det är en självklarhet, säger Ehrnfelt.